Nu när jag har läst ut VeckoRevyn nummer 24 (11 November) 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Nazism, kokain, mord och slavarbete. Modehusens största skandaler! Detta var väldigt intressant att läsa om, så jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa i artikeln.

De säljer kläder, väskor och skor för miljoner varje år. men bakom de blänkande fasaderna döljer sig lögner, droger, skandaler och mord. Följ med på en resa till den mörka baksidan som Gucci, Versace och Louis Vuitton aldrig ville att någon skulle få se.

Artikeln är skriven av Kim Olsson.

När Jenny Gucci, en av "Gucci-fruarna", förra året släppte boken Guccikrigen, om världen innanför dörrarna på ett av världens mest exklusiva modehus, skapade hon skandalvågor över hela modeindustrin.

I boken berättar hon detaljerat om sitt stormiga äktenskap med Paolo Gucci, barnbarn till Guccio Gucci som grundade Gucci 1923. Hennes historia om familjens ofattbara lyxliv, om magiska fester med branschens allra mäktigaste och superkändisar som tiggde och bad om att få dela rampljuset som ständigt sken på klanen Gucci är spektakulär. Men ännu mer rafflande är berättelserna om maktkampen, avundsjukan och våldet som pågick varje dag bakom den blänkande G-logon.

Medan Hollywoods stjärnor gled uppför de röda mattorna i familjens lyxiga kreationer slogs Guccio Guccis söner och sonsöner nämligen blodtörstigt mot varanndra i flera årtionden om makten över företaget och miljardarvet från Guccio. Paolo själv ställde sig mot både sin far, sin farbror och sina bröder. Under ett styrelsemöte 1983 urartade ett bråk i slagsmål och en av Paolos bröder slog honom medvetslös med en telefonsvarare. Paolo hämnades genom att först polisanmäla sina bröder för misshandel, och sen anmäla sin egen far för skattebrott. Efter Paolos vittnesmål i domstol hambade fadern i fängelse, och när Paolos farbror dog lyckades han tillsammans med sin kusin Maurizio ta över kontrollen av företaget. Inbördeskriget i familjen Gucci hade börjat på allvar.

Familjen hade redan tidigare liknats vid att "fungera som en maffiafamilj" av tidningarna, och snart skulle likheterna med den verkliga maffian bli obehagligt stora. Pengarna, lyxlivet, kändisskapet och märkets fantastiska rykte började alla snart vackla ordentligt. Maurizio och Paolo drev företagets ekonomi i botten, i början av 9o-talet stod Gucci på ruinens brant och Paolo hamnade i fängelse efter en aggressiv skilsmässotvist med sin fru Jenny. Maurizio allierade sig med en grupp mäktiga affärsmän och lyckades tvinga Paolo att sälja sin del i företaget för närmare 3oo miljoner kronor. Några år senare tvingade dock samma affärsmän Maurizio att göra samma sak, och när han sålde sin del i företaget 1993 var han den sista verkliga medlemmen av familjen Gucci att lämna företaget. Istället gjorde de nya ägarna en av sina unga designers, Tom Ford, till ny kreativ chef. Under Ford, som Maurizio velat sparka bara ett år tidigare, ökade Guccis försäljning enormt och märket återtog sin plats som ett av branschens mäktigaste hus.

Maurizio fick drygt en miljard kronor för sina aktier, men fick bara njuta av pengarna i knappt två år. En kall marsmorgon 1995 hittades han brutalt mördad. 

Spåren ledde rakt till hans egen fru...

Det mest chockerande med historierna om familjen Gucci är faktiskt inte historierna i sig själva. Snarare att de är lång från unika i den mest exklusiva delen av modevärlden. De lyxigaste märkenas mäktigaste ledare har inte bara levt spektakulära liv, de har påfallande ofta dött en spektakulär död.

Christian Dior, grundare av märket med samma namn, levde till exempel ett utsvävande liv under 4o- och 5o-talet, och dog under märkliga omständigheter under en semesterresa i Italien 1957, 52 år gammal. Den första rapporten sa att han kvävts efter att ha satt ett fiskben i halsen, och den senare hävdades det att han dött av en hjärtattack under ett högljutt parti poker. En av Diors vänner från den här tiden hävdade dock att Dior, som hela sitt liv följts av gayrykten, dött av en hjärtattack under en avancerad sexakt med flera inblandade.

Och vill man ha mer intriger än så behöver man inte leta längre än en av Guccis största konkurrenten: Versace.

Gianni Versace var 32 år gammal när han skapade det legendariska modehuset 1978. Andra italienska märken som Gucci, Armani och Valentino dominerade lyxmodet, men Versace lanserade något nytt: Korta, tajta silverklänningar, vågade och utmanande enligt Gianni själv "inspirerade av prostituerade i Milano". Där Gucci, Armani och Valentino eftersträvade svart återhållen elegans exploderade Versaces kreationer istället i glamor. De gjorde snabbt succé, och på bara några år blev Gianni Versace inte bara känd över hela världen och favoritdesigner för alltifrån skådespelareliten till de europeiska kungahusen, han blev dessutom ofattbart rik. 1996 stod märket Versace på sin topp, och sålde under ett år kläder för åtta miljarder kronor.  

Gianni själv gjorde sig under tiden känd som en livsnjutare och festälskare av precis det superdekadenta slag som 9o-talets modevärld älskade. Han köpte smycken, bilar och hus för miljoner, han flög sina vänner till exotiska resmål i privatjets för fantastiska partyb. Han betalade 25 miljoner kronor för ett luxuöst lägenhetshus i Miami, och köpte sen hotellet som låg vägg i vägg för lika mycket för att riva det och göra plats för en större swimingpool. Här anordnade Gianni under 9o-talet legendariska fester med Elton John, Sting och Naomi Campbell på gästlistan. När Madonna kom på besök specialbyggde Gianni en lyxsvi helt klädd i rött och guld åt henne. Versace öppnade butiker över hela världen, prinsessan Diana i England var bara ett av alla fans, och Gianni själv hade överträffat alla sina enga drömmars mål. Men snart skulle de intriger som tycks förfölja de stora modehusen gripa taget även om Versace.

1993 drabbades Gianni av cancer, och tvingades trappa ner på arbetet. Under tiden lät han sin syster, Donatella Versace, ta över styret av företaget. Donatella förälskade sig snabbt i sin nya maktposition, och när Gianni kom tillbaka efter sin sjukskrivning ville hon inte släppa taget. Under åren som följde berättade anställda på Versace om de fruktansvärda gräl som de båda syskonen ideligen hade om företagets kollektioner. Ursinniga vrål och sönderslagen inredning var vardag på kontoret.

1997 ska Gianni enligt vittnen ha brålat åt Donatella att han hade fått "nog av det här" och att han från och med nu tänkte "göra saker och ting annorlunda, oavsett vad du tycker". Versace var fortfarande ett privat företag helt och hållet ägt av Gianni och hans familj, men Gianni hade bestämt sig för att mot Donatellas vilja introducera det på den amerikanska börsen och sälja aktier i det. Dagarna efter den årliga modeveckan i Paris, där Versace fyllde den hetaste catwalken brevid märken som Armani och Ralph Lauren, flög Gianni till New York för att träffa bankerna som skulle invester i det nya företaget. Rykten gjorde gällande att Donatella förberedde sig för att desperat försöka övertala honom att låta bli, eftersom hon var rädd att familjen skulle förlora kontrollen över företaget, men hon hann aldrig träffa honom igen.

Bara dagar efter att han kommit hem till Miami från New York sköts Gianni till döds på trappan till sitt enorma hus av en 27-årig man vid namn Andrew Cunanan. En chockad modevärld tog emot tv-bilderna av det blodiga liket liggandes vid entrén till det lyxiga hotell som huserat så många år av den tidens största kändisar, och konspirationsteorierna om varför Gianni mörddats började genast flöda.

Efter en dramatisk jakt hittade polisen till sist Andrew Cunanan död på en husbåt i Miamis hamn. Hand hade begått självmord med samma vapen som han mördat Gianni med. Innan dess hade han dessutom mördat fyra andra människor, enligt polisen helt slumpmässigt utvalda.

I Giannis testamente fick Donatella 2o procent av företaget, och hans bror Santo 3o. Men den största delen, hälften av företaget, gick till Donatellas dotter Allegra, som Gianni (som inte själv hade några barn) älskade så högt att han hoppades att hon skulle bli den som tog över Versace efter honom. Allegra var dock bara 11 år 1997, så Donatella och Santo utsågs till förmyndare att driva företaget tills hon var myndig.

Versace och Gucci är inte ensamma om skandalerna. 2oo8 drogs lyxtillverkarna Fendi, Dolce & Gabbana och Prada in i en stor härva där det avslöjades att en betydande del av deras kläder och väskor tillverkades i fabriker i Italien av kinesiska invandrare som fick vad som beskrevs som "slavlöner", och producerades av billiga fuskmaterial snarare än det exklusiva läder som tillverkarna själva hävdade. Dessutom framkom det att flera mäktiga modejournalister länge betalats av de företag de skrev om och tipsade sina läsare om.  

Inte ens mytomspunna väsktillverkaren Louis Vuitton har gått oskadda genom skandalvågen. 2oo4 avslöjade en fransk journalist att företaget aktivt stöttade nazisterna under ockupationen av Frankrike under andra världskriget, och hade flera uttalade nazister och antisemiter i högsta bolagsledningen. Även Christian Dior jobbade under kriget för ett företag som levererade kläder direkt till fruarna till Hitlers närmaste män, och liknande uppgifter har framkommit om Hugo Boss, något just det företaget själv erkänt och bett om ursäkt för. Louis Vuitton har däremot vägrat kommentera anklagelserna, men före detta anställda i koncernen har vittnat för media om en omfattande process i bolaget för att tysta ner historien på alla tillgängliga sätt.

Trodde du att skandalerna var slut i och med mordet på Gianni Versace? Då trodde du fel, mordet var bara början... Donatella hade länge ryktats ha missbruksproblem med kokain, i och med broderns död övergick hennes festande till att påverka arbetet. En lång rad chefer sa upp sig de första åren under hennes styre, eftersom de hävdade att hennes plötsliga vredesutbrott och dyra sista-minuten-ändringar i kollektionerna gjorde henne omöjlig att arbeta med. Donatella gjorde dessutom en mängd hårt kritiserade ändringar i Versaces stil och uttryck, och i takt med att försäljningen började gå ner blev hon allt hårdare angripen av både media och kunder. 2oo5 erkände hon själv sitt tunga missbruk i en intervju med Vogue, och berättade att hon under flera år var hög på valium, rohypnol och kokain varje dag på arbetet. Till sist icensatte hennes mångårige vän Elton John en intervention, på dottern Allegras 18:e födelsedag, och tillsammans med hennes vänner och familj fick han Donatella inlagd på rehab. Där blev Donatella drogfri, och återvände året efter till företaget som nu leddes av en grupp underchefer och sakta hade börjat återhämta sig ekonomiskt. Då briserade nästa skandal: 2oo7 släppte Donatella ett pressmeddelande som bekräftade ryktena om att Allegra led av svår anorexi var sanna och att hon skulle undergå behandling. När världens finansmarknader kollapsade året efter sjönk dessutom Versaces försäljning till rekordlåga nivåer, och under 2o1o ryktades det till och med om att företaget var på väg att försättas i konkurs.

Så hur var det då med mordet på miljardären Maurizio Gucci? Kort efter hans död framkom bevis för att det var hans ex-fru Patricia Reggiani Gucci, som beställt mordet. Hon dömdes till 29 års fängelse för dådet. Samtidigt utkämpade Jenny Gucci och Paolo Gucci en så hård skilsmässokamp att Paolo vid ett tillfälle fängslades för trots mot domstolen. Paolo hävdade själv att han gått i personlig konkurs, medan Jenny ihärdigt försökte bevisa att han själva verket gömt en förmögenhet på hundratals miljoner i utländska skatteparadis. Hon skriver i sin bok att hon dagligen levde med hot från Paolo, och fruktade för sitt och sina barns liv under alla år. Paolo dog 1995, mitt under förhandlingarna, och svaret på var pengarna försvann förblir ett mysterium.

Jenny själv har även försökt lansera en egen parfym- och klädeslinje kallad "Jennifer Gucci". Hon ha blivit stämd av de nya ägarna av Gucci för namnintrång. Hennes ex-mans dotter från ett tidigare äktenskap, Patrizia Gucci, har uttalat sig å hela familjens vägnar och ilsket kallat henne "en falsk Gucci" och jämfört henne med en piratkopia av företagets väskor som säljs på billiga marknader, och avfärdat Jennys bok som "rena lögner". Rättegången pågår fortfarande.

Men under tiden fortsätter förstås catwalkvisningarna, butiker öppnas och världens störtsa modehus fortsätter sälja sina produkter för tiotusentals kronor. Man kan inte låta bli att undra över om dragningskraften hos de mytomspunna logotyperna i själva verket kommer lika mycket från själva plagget som det gör av de mäktiga modefamiljernas skandaler...   

 Tidigare idag när jag höll på med tvätten bädda jag även rent i sängen.

Jag ville se hur det ser ut med ljusa påslakan och lakan till min sängkappa, och det blev ännu bättre än det mörka som jag hade tidigare!

Jag ÄLSKAR den här sängkappan, och det är så jävla snyggt nu, tycker jag i alla fall!

Älskar mitt Satinpåskalan-set också för den delen! Underbart att sova i och jag ser fram emot att krypa ner sen i den renbäddade sängen - som man alltid gör!

 Ja, vad ska man säga?

Så jävla grym låt och text!!

Känner mig träffad till viss del i texten. Men hade denna kommit ut för tre år sen hade jag känt det ännu mer..

Jättefin och bra låt, älskar verkligen pianospelet.

"Sometimes it last in love, sometimes it hurts instead"...

Sov hur bra som helst hela natten - som en klubbad säl. Jag var verkligen hur trött som helst igår kände jag när jag kom hem, men jag ville varva ner ett tag först innan jag la mig. Det tog inte många minuter innan jag sov. Sånna nätter är verkligen helt underbara, och så borde det vara jämt! Gick inte upp en enda gång heller utan första gången var när jag väl kände att nu måste jag gå upp.

Har tvättat idag och det blev bara tre maskiner denna gången. Behöver tvätta mina sängkläder och handdukar också, men jag fick prioritera idag helt enkelt. Mitt Tvättmedel tog slut, och det var jävligt surt att jag inte hade kollat upp det lite bättre innan så jag hade kunnat köpa Tvättmedel innan pengarna tog slut. Annars hade jag kunnat tvätta imorgon fast då ska jag jobba istället hela eftermiddagen och kvällen så det hinns inte med. Ska boka en tid nästa vecka när jag kommit hem från Göteborg så det blir bra, och då har jag i alla fall köpt tvättmedel =)

Medans jag höll på med tvätten diska jag, bäddade rent i sängen, skaka av duntäcket, lagt in mina sängkläder och handdukarna i garderoben och städa toaletten. Skrev även inlägg till bloggen som jag låg efter med, och jag skriver dem i efterhand om jag inte hinner med en dag.

Hade egentligen velat ta en powerwalk idag fast med min vanliga tur var det grått och regnet kom lite senare! Sånt där jobbigt regn som man blir frusen av, i alla fall jag. Sen har det fortsatt hela kvällen.

Gjorde Våfflor idag då jag var lite sugen på det, och dessutom var det längensen nu. Hoppa in i duschen efteråt och det var riktigt skönt att ha tvättat mitt hår nu, skulle gjort det igår, men då var klockan för mycket när jag kom hem.

Hoppas att Ni haft en bra onsdag! Tjing tjong

Drömde om honom imorse också.. Det är så jävla jobbigt när jag väl har gjort det för drömmarna om Honom kommer jag ta mig fan ihåg! Skitjobbigt är det, verkligen skitjobbigt! 

Nu när jag har läst ut VeckoRevyn nummer 24 (11 November) 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Justin Timberlake. Artikeln handlade om filmen The Social Network bland annat och lite mer, så jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa i artikeln.

Att Justin Timberlake är en skicklig (och het) låtskrivare, sångare och artist visste vi redan. Nu får han också stående ovationer för sin skådisinsats i The social Network. VeckoRevyn träffade superstjärnan i Los Angeles, och tog ett snack om nördar, paparazzihets - och hur du behåller glöden i ett förhållande.

Artikeln är skriven av Johanna Juntunen.

- Sean Parker, som jag spelar i The social network, är ett geni, säger Justin när VeckoRevyn träffat honom i Cancún i Mexiko.

Sean Parker grundade musiknedladdningssajten napster tillsammans med Shawn Fanning och stängdes av de stora skivbolagen och napster tvingades stänga. Idag är Sean rådgivare åt facebook.

- Trots att jag är musiker och låtskrivare har jag en kluven inställning till hela grejen med illegal nedladdning, säger Justin. Å ena sidan tycker jag självklart att upphovsmannen ska ha betalt för sitt arbete, men å andra sidan har inte alla råd att köpa musik och som låtskrivare och artist vill man att så många som möjligt ska lyssna på det man gör även om de inte betalat för det...  

När vi möter Sean i The social network är han rådgivare åt ett gäng unga collegekillar som startar upp ett eget socialt nätverk som på bara några år utvecklas explosionsartat. Idag är facebook världens största sociala nätverk.

Justin är ajtiv både på facebook och på twitter och beskriver sig själv skämtsamt som en nörd.

- Jag tror att alla är nördar innerst inne, förutom möjligtvis Lady Gaga - hon har nog alltid varit lika cool.  

Är The social network en sann berättelse?

- Ja, till stor del är den det. Filmmakarna har tagit upp vissa artistiska friheter, men berättelsen handlar om vänskap, makt, pengar, avundsjuka, social status och lojalitet. I filmen får vi följa olika personer och se händelserna ur olika synvinklar.

Du har varit med i flera uppmärksammade filmer. Hur väljer du filmroller?

- Jag har valt att inte spela med i stora blockbysters utan helt och hållet valt med hjärtat. Det är viktigare för mig att spela i filmer som har ett bra manus och spännande folk inblandat än att tjäna storkovan.

Var känner du dig mest självsäker, i en skivstudio eller på en filminspelningsplats?

- Ingetdera. Jag är lika osäker på båda. Det är hela grejen med att vara artist. Jag har hållit på med musik och film i två tredjedelar av mitt liv, ändå känner jag mig alltid lika osäker. Jag älskar skapandeprocessen, men när filmen eller skivan är färdiginspelad blir jag osäker på vad folk ska tycka om det jag gjort. Det är inte lika roligt att få recensioner, men det är viktigt att tänka på att allla recensioner är subjektiva och även om en recensent hatar det man gör så finns det andra som älskar det.

Förutom musiken och filmerna driver du även modefirman William Rast. Varför började du hålla på med kläddesign?  

- De flesta plagg som designas idag går inte att ha på sig. Plaggen ser snygga ut på bild och på modeller, men de ser inte bra ut på normala kroppar. Vårt mål är att tillverka kläder som både är snygga och har rätt passform.

Känner du stor press på dig att se bra ut i Hollywood?

- Ja, det tror jag att alla artister och skådespelare gör. Jag tror att det alltid har varit så i Hollywood. Vi har alltid beundrat glamorösa hollywoodstjärnor. Men jag tror att det är lättare för oss killar. Vi behöver inte raka oss på en massa konstiga ställen och lika ofta som tjejerna, haha! Jag tränar för att hålla mig i form. Det funkar inte att stå på scen och sjunga när man är andfådd. Dessutom är det roligt att träna.

Du verkar väldigt jordnära för att vara superkändis. Hur gör du för att stå med fötterna på jorden?

- Jag tycker om att utveckla mig själv och lära mig nya saker, både som artist och som människa. Det senaste jag lärt mig är att man inte kan vara alla till lags hela tiden. Jag är snällare mot mig själv nu och inser att jag måste ta vara på mig själv. Jag tror att jag är ödmjuk. Många artister tror att de är förmer än andra och sånt uppträdande gör att jag tycker illa om dem och inte vill lyssna på deras musik.

Hur gör du och din flickvän Jessica Biel för att undvika paparazzifotografer?

- Jag antar att du kan undvika det genom att gå ut på ställen som inte är trendiga. Ibland står det fotografer och väntar vid dörren när vi ska gå ut. Oftast ställer vi upp på en bild, men jag gillar inte när de följer efter oss.

Vad är allra viktigast för ett bra förhållande?

- Öppen kommunikations, pålitlighet och kärlek. Självkänsla är sexigt. Andra saker jag gillar är humor och att man är nyfiken på att uppleva nya saker.

Apropå sexighet! Vad tycker du om att själv vara en sexsymbol?

- Den frågan vill jag inte ens svara på! Hela grejen känns konstig och innerst inne är jag en nörd som har svårt att se mig själv som något annat. Jag väljer att inte tänka för ofta på hur jag ser ut eller hur andra ser mig. Jag gör min musik och mina filmer och det får bära eller brista...

Låg och läste innan jag släckte lampan inatt, och det var riktigt skönt att koppla av på det sättet innan jag skulle sova. Det var ett tag sen nu som jag läste, tyvärr. Fast det kommer bli ändring på det nu! Tycker verkligen om att läsa och dessutom är det bra och nyttigt att göra det också! Läste dock ett tag så klockan hann bli mycket.

Sovit helt okej sen efter det. Fick ett samtal runt kvart över elva från P3 ? tror jag att det var ifrån. Jag som hör med röven när folk snackar otydligt fick fråga igen; vart ringde du ifrån? Sen sa jag att jag har inte angett mitt nummer nånstans och vi la på. Då kom jag ju på att jag skulle ju fan ha frågat vad det var han ville! Sen tänkte jag på det en stund och jag störde mig på att jag inte fråga vad fan han ville. Trodde la att jag var helt knäpp! Ringer ju så konstigt folk emellanåt...

Blev uppringd sen tio över ett !! och då var det Resursen som ringde för att fråga om jag kunde jobba. Spontan som jag är; Oj, det var kort om tid sa jag.. Hade en timma på mig att fixa mat innan jag skulle börja. Gillar inte när dem ringer med sånt jävla kort varsel. Det var bara att bita ihop och fixa mat och kolla snabbt på datorn innan jag cykla iväg.

Det var lite molnigt, men lagom till att jag cykla till jobbet kom solen fram! Det var helt underbart ute när den sken och det var blå himmel ute =) Jättehärligt väder.

Bra eftermiddag och kväll i övrigt. Längesen jag var på den avdelningen faktiskt så det var kul!

Känner mig helt slut i hövvet nu! Ska bli gött som fan att krypa ner i sängen sen. Hoppas att Ni haft en bra dag! Natti och tjing tjong

Kunde verkligen inte sova på hela natten. Jag var inte trött helt enkelt! Sånt är så jävla störande, tycker jag. Somna tidigt på morgonen nån gång, men det är klart; kroppen är ju inställd på nattetid nu. Sov dock rätt så oroligt och det blev inte den där djupa sömnen som man behöver.. Sov dock lite för länge på dagen istället.

Har haft så jävla ont i magen idag då den där skiten till mens kom. Jobbigt när det gör ont i magen och det är nedre delen av magen som gör ont. Har känt av detta i lördags och igår att skiten skulle komma.

Jag har inte gjort så mycket idag mer än att jag har läst och kollat upp den del saker på datorn till bloggen. En väldigt seg och jävligt tråkig måndag har det vart! Inget fint väder har vi haft heller bara molnigt och regnet hängde i luften. Hade det vart fint väder som igår hade jag velat göra lite mer saker i alla fall.

Ser fram emot helgen då jag åker hem till Göteborg, och då ska jag försöka få till en träff med någon som man knappast ser så ofta, men nu har han flyttat till Göteborg =) Wiiiiie!

Hoppas verkligen att jag kan sova denna natten.. Hoppas att Ni haft en bra dag! Tjing tjong

Fick min Plaza Kvinna idag med posten!

Denna natten gick hur fort som helst =) Det är skönt på många sätt för då slipper man längta hem till sängen allt för mycket, och dessutom finns det fan inget värre än dryga nätter! Det brukar underlätta när man jobbar med bra personer också vilket jag gjorde inatt! Vi hade jättekul där ett tag när man var som allra tröttast. Blev en del allvarligt prat också och jag visade den fina videon som Olas kompisar har gjort i hans minne   

Annars gick natten väldigt bra och det var lugnt. Stanna kvar lite imorse också, men det var en tjugo minuter då jag hade en del som jag var tvungen att ta. Hjärnan var trög däremot märkte jag...

La mig innan åtta imorse och jag sov ända till kvart över två utan att vakna upp nån gång. Tänkte bara ligga en liten stund till, men det blev visst en timma.. Lite trist att sova bort en sån här fin dag med sol, blå himmel och vindstilla.. Men men. Har verkligen inte gjort nåt vettigt alls på hela dagen. Man blir lite sån efter jobbnätter, kroppen orkar inte med.

Ska dock bli skönt att sova i sin säng inatt, och förhoppningsvis kan jag sova! Kollar på film nu så jag blir trött.

Hoppas att Ni haft en bra dag i alla fall! Tjing tjong