Nu när jag har läst ut CHIC nummer 14 (1 Juli) 2o1o, kom jag till den här artikeln med Camilla Läckberg. Jag är inget stort fan av deckare, men jag vet att hon är oerhört populär, och jag vet att hon skriver bra böcker! Jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln.

I varje nummer av CHIC möter Linda Skugge inspirerande kvinnor. Nu har turen kommit till Camilla Läckberg, som lyckas med både karriär och familjeliv.

Artikeln är skriven av Linda Skugge.

Blott 35 år gammal har Camilla Läckberg sju enorma deckarsuccéer och ett par kokböcker bakom sig och det är inte ens sju år sedan debuten "Isprinsessan" kom. Det är imponerande hur denna kvinna inspirerat genom sitt arbete. Dessutom inleds nu en stor USA-lansering, samtidigt som hon för det mesta har inte mindre än fem småbarn hemma, plus att hon har en blogg på svenska och en på engelska, för den amerikanska publiken. Well done, säger jag.

Jag älskar att ha framgångsrika kvinnliga förebilder omkring mig, de får mig att kämpa ännu mer. Jag fick en pratstund med Camilla när hon var på väg till Fjällbacka och slogs av hur kärleksfull hon är. Det märks inte minst i hennes blogg där hon bjussar på sitt vardagsliv med kärleken och alla barnen. Jag älskar hur hon beskriver att hon har svårt att sova utan sin fästman Martin, och att de alltid har en fot eller hand på den andra när de sover.

Jag tycker att du är enormt inspirerande eftersom du är så self made och alltid verkar jobba så hårt och aldrig gnälla. Du bara gör, med humor, och styrka och lätthet. Berätta hur du gör!

- Jag kan väl kanske inte rikigt hålla med om att jag aldrig gnäller. Men jag försöker bli bättre på att istället för att gnälla börja säga ifrån konstruktivt - bara gnäll leder ju inte till en förändring. Men det som jag tror har hjälpt mig mycket är att jag är väldigt målfokuserad. Jag ser framför mig vart jag vill komma och är beredd att jobba precis hur hårt som helst för att komma dit. För är det något jag har lärt mig så är det att det inte finns några genvägar. Utan att jobba hårt kommer man ingen vart. Sedan försöker jag vårda relationerna med de jag jobbar med också - allting går så mycket smidigare när man har trevligt ihop tillsammans.

Vilka inspirerar dig?

- Det är många kvinnor som inspirerar mig, framförallt entreprenörsmammor som startar och driver verksamheter under mammaledigheter och småbarnsår. Gunilla von Platen är en förebild, och jag har också Amelia Adamo som en stark målbild. Vad som förenar de kvinnor jag beundrar är att de är starka och drivande, utan att för den skull ge avkall på sin kvinnlighet.

Var befinner du dig just nu i ditt yrkesliv?

- just nu jobbar jag och Christian Hellberg på vår andra kokbok. Jag jobbar också med ett barnboksprojekt, ett TV-projekt, smat gör research för min nya deckare. Jag gör också mycket utlandspromotion och i juli åker jag till New York för den amerikanska lanseringen av "Isprinsessan".

Vill du inte börja på en ny serie, eller skriva film, TV eller teater? Vilka utmaningar tänker du anta?

- Jag verkar ha en dragning åt sådant som jag tycker är läskigt och såprt. Då måste jag bara prova. men än så länge har jag så roligt med mina Erica och Patrik-deckare så dem vill jag inte överge än. Istället hittar jag på massa saker vid sidan av för att fortsätta känna mig utmanad och i framtiden lockar det exempelvis att prova på att skriva film.

Berätta om din skrivarskola?

- Eftersom jag själv började skriva på grund av en skrivarkuts har jag alltid känt ett driv att föra det vidare. Jag lärde mig så mycket och det var fantastiskt att se hela mystiken kring skrivande plötsligt avmystifieras. jag har en skrivarkurs på min hemsida Camillalackberh.se och så har jag skapat ett skrivarstipendie i mitt namn som skall delas ut årligen.

Hur ska en ung tjej som vill ta sig fram som författare göra?

- Skrivarkurser kan jag inte nog varmt rekommendera. De är i många fall fantastiska och det går absolut att lära sig att skriva, trots att många envist hävdar motsatsen... Sedan handlar det mycket om att öva, skriva, skriva och skriva. Dessutom hävdar jag att man lär sig mycket om skrivande genom att läsa böcker. När man har ett färdigt manus är det bara att börja bearbeta förlagen, men vara öppen för eventuell feedback och kritik man får.

Får du mycket mail från andra som också vill bli skribenter?

- Jag får numera sällan mail dirket då jag inte lägger ut mina kontaktuppgifter på hemsidan eftersom det blev ohanterbart till slut. Men när det kommer mail försöker jag i mån av tid svara på frågor och peppa och uppmuntra. Jag fick ett mail från en tjej häromveckan - hon skrev och tackade för den uppmuntran jag gett hennes skrivardröm när hon intervjuade mig för ett par år sedan. Och nu hade hon precis kommit med sin debutbok. Sådant gör mig tårögd av lycka!

Tycker du att kvinnliga författare hjälper fram varandra eller är det mycket avundsjuka?

- Vi är ett gäng svenska kvinnliga författare som träffas regelbundet och har trevligt och stöttar varandra yrkesmässigt. Männen verkar inte alls vara lika bra på att sluta sig samman på det sättet. Så jag kan inte säga att jag mött någon avundsjuka. Jag tror att man måste lära sig den hårda vägen att det inte lönar sig att hugga varandra i ryggen. Det man själv kan göra är att vara en god förebild för andra vad gäller uppmuntran och sammanhållning och det hoppas jag att jag är.

När man läser din blogg om alla resor och hur hur mycket du signerar och säljer böcker så blir jag impad. Jag har också ett gäng ungar och det finns inte en chans att jag skulle fixa ditt liv. Ge oss några magiska ord om hur du gör!

- Här måste jag ge min blivande man Martin en eloge. Han har bland annat varit pappaledig nu med vår son Charlie, och dragit ett stort lass. Vi delar på allt arbete med hus och barn och stöttar varandra både privat och yrkesmässigt, så det är klart att det är en stor nyckel till "livspusslet". Man får inte dra sig för att be om hjälp utifrån heller. Vi har ett fantastiskt nätverk av far- och morföräldrar och vänner omkring oss, och det hjälper. Som yrkeskvinna måste man vara effektiv och välja bort vissa saker. Jag går på bio en gång i halvåret kanske. Fika med kompisar blir kanske en gång var tredje månad. När jobb och familj har tagit sitt blir det inte mycket tid kvar och det är ett aktivt livsval jag har gjort eftersom jag älskar mitt jobb och vill driva mig själv så långt det bara går.

Tränar du mycket? Vad i så fall?

- Jag har alltid hatat att träna - gillar inte ens att bli svettig. Men jag har nu i mogen ålder börjat fatta att jag måste börja träna om jag skall orka... Så två gånger i veckan springer och styrketränar jag. Men jag kan väl inte påstå att jag gillar det. Inte än iallafall.

Hur såg du dig som vuxen när du var yngre? Blev det som du hade tänkt dig?

- Jag har alltid sett mig själv lite som den där förlästa nörden och bokmalen. Men målmedveten har jag alltid varit och hade nog en bild av att driva mig själv så långt jag kunde, vad jag än företog mih. Jag hade 5,o när jag gick ut gymnasiet och det var delvis på grund av en stark tävlingsinstinkt, och den har jag noh behållit. Men jag hade aldrig kunnat drömma om att jag skulle ha det yrke och det liv jag har idag. Att bli författare var min rockstjärnedröm, men inget jag trodde att jag skulle kunna förverkliga.

Är det något som du hade velat göra annorlunda?

- Jag tror inte på att ångra saker i livet. Oftast är det misstagen som man har lärt sig mest av när man ser tillbaka. Och det är också de som göra att man utvecklas mest. Jag har svårt för människor som alltid gör rätt och alltid har rätt. Då tappar man en hel del dimensioner som människa. Ödmjukhet och en vilja att kavla upp ärmarna och "göra om och göra rätt" är nog det som ger mest i längden. Så nej. Det finns inget i mitt liv, varken privat eller yrkesmässigt, som jag ångrar.

Hur ser du på pappersbokens framtid? Är du rädd för att allt kommer att piratkopieras och att det inte kommer att finnas lika mycket pengar i framtiden?

- Jag har aldrig yänkt på mitt arbete i termer av pengar, det har blivit en oväntad bonus. Så jag tänker heller inte så mycket på branschen i termer av pengar. Oavsett om det finns pappersböcker eller ej kommer säkert intäktsfrågan lösa sig, annars försvinner hela basen för verksamheten. Dock är jag helt övertygad om att pappersboken kommer fortsätta ha ett långt liv, men att det kommer att finnas fler andra alternativa läsmedier att välja på...

Nionde avsnittet

Nu när jag är så förkyld får jag ha på mig min varma Halsduk och min Mössa (som inte syns). Det har vart rätt okej väder idag, men liiite kallt fast inte jättefarligt - skönt det!

* Everest Vinterjacka, Stadium, NY- ÄLSKAR denna jackan!

* Halsduk, Ginatricot.

* Topp, H&M.

* Jeansleggings, Ginatricot.

* Vintersstövlar, Johanssons Skor.

* Strumpor, Lindex.

 ÄNTLIGEN fixade jag i ordning min nya, fina Adventsljusstake   

Jag är jättenöjd med den här faktiskt, och den var jävligt billig också!

Jag är hur som helst jättenöjd med denna!