Inlägg publicerade under kategorin Modetidningar

Av Linda - 19 oktober 2011 18:18

Nu när jag har läst ut CHIC nummer 23 (4 November) 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Belinda Olsson. Jag tyckte att det var intressant att läsa om så jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa i artikeln.


I varje nummer av CHIC möter vi inspirerande kvinnor. Den här gången har vi träffat TV-profilen Belinda Olsson i Göteborg.

Artikeln är skriven av Helena Skoog.

 

Belinda Olsson blev rikskänd - och sparkade samtidigt igång sin karriär på allvar - med boken "Fittstim", som kom ut 1999. Belinda tyckte att det saknades en rolig bok för unga tjejer om jämställdhet, och kontaktade Linda Skugge för ett samarbete.

- Jag har alltid försökt hitta människor att jobba ihop med. Killar är väldigt bra på att hitta en parhäst: Filip och Fredrik, Luuk och Lindström. På den tiden upplevde jag att vi tjejer var mer som konkurrenter, vi höll oss för oss själva och jag tyckte att det var så tråkigt.

 

Efter "Fittstim" blev hon en av Sveriges mest kända feminister. Chefredaktörskap på nättidningen Sourze ledde till jobb som krönikör i Aftonbladet, två romaner, programledarjobb i "Studio Belinda" på TV8, och hösten 2oo9 tog hon över "Debatt" efter Janne Josefsson.

- Det var typ läskigare än att föda barn. Jag satt hela sommaren och tänkte: "Vad har jag gjort? Vad är det för konstig drivkraft i mig som vill göra det här?" Men jag tror att det var nyttigt. Nu får jag vara underdog igen. En recensent sa att det var som om någon i division fem skulle ta över efter Zlatan. Det hade jag i huvudet, då ansträngde jag mig mer och jag har jobbat hårdare än på länge.

Hur mycket tar du åt dig av kritik?

- En kompis sa att man inte får bli för glad för det som är bra, för då blir man så otroligt ledsen för det dåliga. Det är jättesvårt. Jag tillåter mig ändå att ta åt mig, man ska inte ljuga och låtsas att man är stentuff. Jag tar inte åt mig om någon hoppar på mig. "Jag hatar den där jävla feministfittan". Det som fäster är "Fan vad du körde över den här människan". När det handlar om hur jag är. I Synnerhet om jag vet att de har rätt.


Du har ofta sökt dig till jobb där du själv är i fokus. Hur exhibitionistisk är du? 

- Jag tror att jag är beroende av att få beröm och att folk ska se vad det jag gör. Om ett träd faller i skogen och ingen hör det så faller det inte. Det kanske är lite sorgligt. Men jag går aldrig på premiärer. Carolinga Gynning, det är en kändis för mig. Jag har två barn och stor rumpa och bor i Göteborg.

 

Hur ska man göra för att kombinera familjeliv med karriär?

- Det kommer inte att gå ihop, det är min utgångspunkt. Den största boven för många tjejer är att man är en duktig flicka. Jag har en dotter själv och föräldrar blir lyckliga när någon är högpresterande och duktig, och så uppmuntrar man det och tjejerna går hela skoltiden och är duktiga och kräks lite och lär sig att de ska se ut som Elin Kling. Vi ska ha jättebra betyg, gå på juristlinjen och få tre barn med en schysst man. Det första man ska göra är att inse att det aldrig kommer gå ihop.

Och mer?

- Det låter så präktigt, men: Hitta en bra kille för guds skull! En kille som älskar en, men också är ens kompis, som vill att det ska gå bra för en. Man kan inte vara superkarriärtjejen och ta allting hemma också, då går man på knäna till slut. Man måste ha en kille som är med på att dela. Så har jag alltid känt det med min kille. Vi lever inte superjämställt, vi hamnar i massor av fällor, men vi har alltid hejat på varandra.

- Och om man vill bli politiker eller företagsledare eller toppjurist, då kan man inte vara den perfekta morsan. Ibland ljuger vi och säger: Du kan få allt. Det kan du inte. Är du hemmakär och älskar barn, då kanske du ska välja ett jobb där du inte behöver högprestera. Jag tror att man måste prata mer rakt ut om de här sakerna. 


Vad är du mest stolt över?

- Förutom mina barn är jag stolt över att jag tog över "Debatt". Jag tror att det fanns många män i min ålder som tyckte: "Det där jobbet ska jag ha, det passar mig utmärkt". Jag ville göra det för min egen skull, men också för alla brudar. Sedan kommer jag alltid att vara jättestolt över "Fittstim". Vi gjorde något fantastiskt och det lever kvar. Min dotter kommer att kunna läsa den och garva, men det gör inget. Eller så är det tyvärr så att hon kommer att känna igen en massa saker.

Har det blivit bättre i Sverige när det gäller jämställdhet?

- Ja, jag är optimistisk, jag vägrar bli en bitter... fitta. Det finns en annan medvetenhet idag. Sedan är det nog exakt samma press, om inte värre, på unga tjejer. Men det är tre steg fram och ett tillbaks, och det kan jag leva med.

 

När trivs du som allra bäst?

- Åh, jag är rätt lat. Jag har fuskat ibland. Jag har sagt att jag ska på möte och så har jag köpt modetidningar och lagt mig i soffan. Jag skäms inte över det utan har ett behov av det och tänker bättre när jag har fått göra det. Jag trivs allra bäst när "Skavlan" börjar, när jag har ostbågar och får ligga i soffan.

 

Ett sista tips!

- Man måste ha roligt. Man måste festa och hänga med killar, eller tjejer. Jag har haft jätteroligt och det är jag så glad över...

 

TOPP FEM: Världens bästa programledare:

1. Oprah Winfrey: "Hon har tyvärr blivit lite väl glättig ju mer känd hon blivitm men hon ha ändå alltid varit fenomenal på att verka 'vanlig' och mänslig och har den där publikkontakten man bara kan avundas".

2. David Letterman.

3. Karin Hübinette.

4. K-G Bergström.

5. Hasse Aro.


       

ANNONS
Av Linda - 23 september 2011 19:34

           

           


Nu har jag suttit och kollat igenom VeckoRevyn nummer 23 (28 Oktober) 2o1o, för att se om det fanns något i tidningen som jag ville ha. Jag hittade lite blandade produkter, men inte så jättemånga.


Detta hittade jag i VeckoRevyn nummer 23 (28 Oktober) 2o1o:

* Stickad Tröja TopShop, 599 kronor- Fin tröja! Gillar kabel stickade tröjor! Tycker att dem är sjuktfina och sköna!

* Stickad Klänning Indiska, 399 kronor- FIn klänning! Ser skön ut dessutom!

* Pumps med nitar Scorett, 699 kronor- Tycker att det är snyggt med nitarna framtill!

* Dove Intensive Body Butter, 79 kronor- VILL HA! Billig är den också! Härligt krämig konsistens. Cremen är lätt att applicera och gör huden sammetsmjuk och fantastiskt len. En riktig höjdare som vi gärna använder hela vintern. Doften är fräsch och precis lagom. Helt enkelt bäst i test! 

* Giorgio Armani Lip Skin Läppglans, 27o kronor/styck- Armanis nya läppglans ska lägga sig som en mjuk extrahud på läpparna utan att kladda eller kleta. Lanseras i fyra färger.

ANNONS
Av Linda - 21 september 2011 21:34

Nu när jag har läst ut VeckoRevyn nummer 23 (28 Oktober) 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Taylor Swift. Dem flesta vet ju vem hon är så hon behöver ingen närmare presentation. Tänkte i alla fall skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln.


Hon har sålt 12 miljoner skivor, gjort slut med Taylor Lautner och fått Barack Obama att skälla ut Kanye West. Och hon har inte ens fyllt 21 än. För VeckoRevyn berättar Taylor Swift om nya skivan, kärleksstrulet och hur det är att kallas "anti-Britney".

Artikeln är skriven av Fredrik Backman.

 

I februari i år gick låten Today was a fairytale rakt in på andra plats på de amerikanske topplistorna. Onekligen en passande titel för 2o-åriga Taylor Swift, för hennes blixtsnabba genombrott från countrysångerska i sydöstra USA till en av världens största artister (Taylor blev förra året världens mest nedladdade artist, med 25 miljoner sålda låtar på nätet) tycks verkligen vara en saga.

- Jag kan vara en väldigt försiktig person, men jag är aldrig försiktig med min musik. Där kompromissar jag aldrig. Det har funkat såhär långt! säger hon med ett stort skratt.

 

För nio år sen satt hennes mamma och väntade i bilen på den berömda skivbolagsgatan i countrymusikens mecka Nashville medan en rågblond Taylor ivrigt marscherade in oanmäld till alla bolagens direktörer, la sin heminspelade demo på deras skrivbord och sa: "Jag heter taylor Swift. Jag är 11 år. Det här är min demo. Ring mig!".

Och telefonen ringde. När Taylor var 14 tackade hon nej till ett massivt skivkontrakt eftersom det intresserade bolaget inte ville låta henne skriva sina egna låtar. Skivbolagets representant trodde att hon var galen, men tre år senare släppte Taylor sitt debutalbum, där hon skrivit all text och musik själv, och sålde mer än två miljoner exemplar redan första året. Hennes första singel, Tim McGraw, var en närmast smärtsamt ärlig historia om hennes ex-pojkvän.

- Mina låtar är som min dagbok. Allt finns där, både det lyckliga och det smärtsamma. Jag har alltid hanterat mina känslor genom att skriva, ju mer detaljerat och ärligt jag gör det desto snabbare kommer jag över det som är jobbigt. Det är som om låtarna ger mig ett avslut på det som hänt.


Framgångarna med skivan gan Taylor en jätteturné och gjorde henne ekonomiskt oberoende. Dessutom inledde hon 2oo8 en uppmärksammad romans med Joe Jonas, en av bröderna i Jonas Brothers. Kändispressen kastade sig över förhållandet, och snart sågs de två som "det perfekta paret". Taylor själv försökte låta bli att bli påverkad.

- Jag läser inte skvaller om mig själv. Och jag gillar inte att prata om mitt privatliv. Det är kanske lite motsägelsefullt att jag samtidigt kan skriva så totalärligt om allting i mina låtar, men för mig är det en helt annan sak. Det är ingen stor sak för mig om jag råkar dejta en person som är känd, det är ju inte därför jag väljer att vara med den personen. Jag attraheras av människor som har självförtroende och passion för det de gör, oavsett vad det är. Men självklart träffar jag mycket folk genom jobbet, precis som alla andra, och mitt jobb råkar innebära att jag träffar många kändisar. Jag kan inte göra något åt det.


Förhållandet med Joe verkade verkligen perfekt, men det skulle inte hålla i sig ens året ut. Under hösten dumpade Joe Taylor på hårdast möjliga sätt: Över telefon. Taylor tog uppenbart uppbrottet hårt, i en intervju med Ellen DeGeneres berättade hon att hela samtalet varade i "exakt 27 sekunder, det måste vara någon form av rekord va?". Men hon hanterade det så som hon alltid hanterat motgångar: Hon skrev en låt om det.

Texten i Forever and always lyder bland annat: "Did I say something way too honest, that made you run and hide like a scared littke boy"?. Skivan döpte hon till Fearkessm deb sålde 6oo ooo exemplar på en vecka. När producenterna bakom filmen Camp rock, däör Joe har en av huvudrollerna, si samma veva släppte dockor av karaktärerna visade Taylor dessutom upp en mer humoristisk sida av uppbrottet. Hon la upp en video på sinMyspace där hon höll upp Joe-dockan och förklarade att "den här dockan kommer med en liten telefon, så att han kan ringa och göra slut med andra dockor". 

- Jag tror att man måste ha humor i den här branschen. Det här livet kan vara så fruktansvärt stressigt. Du måste kunna skratta åt dig själv, och den bild andra har av dig. Annars får du svårt att orka med, säger hon själv när VeckoRevyn påminner henne om det.

 

Hon skulle snart få nytta av den inställningen. I september 2oo9 gick hon upp på scenen på MTV video music awards för att ta emot priset för årets bästa kvinnliga video, när rapparen Kanyw West plötsligt kastade sig upp på scenen, slet åt sig mikrofonen och började skrika att utdelningen var ett skämt och att Beyoncé borde ha vunnit istället. Händelsen blev en skandal över hela världen, och gick så långt att självaste president Barack Obama i en intervju kallade Kanye för "åsna".

Taylor själv tog det hela med stort lugn, hon vägrade kommentera det i en enda intervju och när hon blev inbjuden att vara gästprogramledare i humorprogrammet Saturday night live tackade hon ja och framförde en låt där hon drev friskt med både sig själv och det inträffade. Efter att bland annat ha sjunig att alla hennes låtar handlade om "glitter, klänningar och killar som är otrogna mot mig" fick hon både in en känga mot Joe ("you might think I´d bring up Joe, that guy who broke up with me on the phone, but I´m not gonna mention him") och en rad om hur hon inte behövde sjunga något om Kanye eftersom hon redan hade satt säkerhetsvakter längs hela scenen ifall han skulle dyka upp.

- Jag kan inte styra över vad andra gör utan bara över vad jag själv gör, säger hon lugnt när ämnet kommer på tal, och fortsätter.

- Jag vill vara känd för min musik, inte för en massa andra saker.

Hon förnekar däremot inte att all medieturbulens påverkade henne.

- Men jag har mycket hjälp av att min familj alltid håller mig på jorden.  

 

Hon berättar att hennes pappa och mamma aldrig lägger sig i hennes affärer, men alltid finns med i bakgrunden för att stötta.

- Min pappa älskar att åka med på mina turnéer. Han står i t-shirtståndet och pratar med fansen hel kvällen om ingen stoppar honom, skrattar hib, och berättar sedan att pappan dessutom har ett stort intresse av att utsätta sin världskända dotter för practical jokes.

- Hans favorit är att gömma mängder av plektrer (den lilla trekantiga hårda plastbiten som gitarrister använder, reds anm) överallt i mitt hus. Var och varannan dag så öppnar jag besticklådan och upptäcker att den är full av plektrer... Min pappa tycker sånt är hysteriskt kul. Han har en speciell humor.

Taylor skrattar högt när hon berättar om en annan familjetradition.

- När jag kommer till ett hotell vill jag ofta hålla en låg profil och inte bli igenkänd, och då kan pappa förstås inte låta bli. Under första turnén kom jag till New York, och hade verkligen ansträngt mig för att bara glida in i massan. Men precis när jag kommer in i hotellobbyn, som är full av folk, när jag min pappas röst skrika "men! Är inte det där TAYLOR SWIFT?" och alla vänder sig om och stirrar. Då han har suttit där i en stol i lobbyn i flera timmar och väntat på att jag ska komma, bara för att få skrika det...


Den massiva mediebevakningen av hennes kärleksliv var dock inte över. I slutet av 2oo9 dejtade hon en annan Taylor, nämligen Taylor Lautner (som hon också sjöng om i Saturday nigh live med orden "jag vet att ni undrar om jag dejtar den där varulven från Twilight"). Förhållandet, som började när de träffade varandra under inspelningen av filmen Valentine´s day, tog slut tidigt 2o1o, enligt spekulationer eftersom Taylor Lautner var betydligt kärare i Taylor Swift än vice versa. Vilket givetvis ledde till nya tidningsrubriker. Taylor vill dock inte svara på den hetaste frågan av alla, om hon är singel just nu.

- Jag har lärt mig att inte svara på den frågan från journalister, för när du publicerar den här intervjun om några veckor kan allt redan ha hunnit förändras, säger hon bara med ett kort skratt. Men hon erkänner att hon förstår att folk gärna vill veta. 

- Eftersom jag själv säger att mina låtar är som min dagbok så är det klart att folk spekulerar nu när jag släpper mitt nya album. "Åh, handlar den här låten om honom?" och så vidare. Men jag är ju fortfarande samma person som jag alltid varit, och det här är mitt sätt att processa känslor, så jag kommer alltid skriva mina låtar på samma sätt.


Många recensenter hävdar att nya skivan Speak now är betydligt mörkare och vuxnare än Taylors tidigare. Något hon själv håller med om.

- Mitt liv har förändrats, då förändras också min musik. Jag är glad att folk upplever att de nya låtarna är annorlunda, det betyder att jag har utvecklats som person.

Enligt Taylor själv är skivan byggt enligt ett tema över "ord jag borde ha sagt till personer i mitt liv, men aldrig sa".

- Det är både glada och ledsna sånger, både kärlek och ånger och ilska. Mänskliga känslor.

Första singlen, Mine, handlar om en kille som lägger armarna om en tjej för första gången, och hur deras liv och förhållande utvecklas efter det.

- Den handlar om en person jag var var i de första faserna av en relation med, och vad som hade hänt med våra liv om det förhållandet inte hade tagit slut som det gjorde. Just den där sekunden när han la armen om mig för första gången inspirerade hela låten.


När hon får frågan om vad hon, som döpte sin andra skiva till Fearless, är rädd för nu, tänker hon efter en lång stund innan hon svarar.

- Jag är rädd för att bli missförstådd, och är rädd för att svika folk jag älskar. Jag har en tendens att överanalysera och övertänka allt, och jag kan bli väldigt stressad när jag ställs inför stora förändringar och valmöjligheter, att jag ska välja fel. Men det är de där valen som gör livet så intressant.

Några av valen har handlat om hur hon ska förvalta sin karriär och de miljontals dollar hon tjänat de senaste åren.

- Min pappa är börsmäklare, så han har alltid hållit föreläsningar för mig om hur jag ska spara mina pengar, så jag har nog blivit ganska sparsam. Jag köper saker jag behöver, och jag har lagt ner en del pengar på mitt hus...

Huset ifråga har blivit mer än bara ett hem. Det har blivit en flukt från verkligheten. Bland annat består hela vardagstummet av en gigantisk fågelbur, som man kommeer upp i genom att först hoppa på vita stenar över en stor inomhusdamm, för att sen klättra uppför en vindlande spiraltrappa.

- Det coola är att jag ville att mitt hus skulle vara vimsigt och knäppt och missmatchat- Som en stor fantasivärld. När jag kommer hem efter en turné vill jag koppla bort den världen, med alla konserter och tv-program och intervjuer... det blir för mycket verklighet för mig ibland. Då vill jag bara åka hem och sitta i min fågelbur.

 

Hon skrattar ett högt, avväpnande slratt igen. Längs vägen har många kritiker försökt sticka hål på imagen av henne som den perfekta, glada tjejen som inte dricker, röker eller tar droger, men än så länge har inte en enda skandal kunnat grävas fram. Taylor har till och med döpts till "anti-Britney" av amerikanska musikjournalister. Själv rycker hon bara på axlarna åt det.

- Jag kan inte kommentera andras åsikter. Jag är bara lycklig över att jag aldrig behövt skapa mig en image, eftersom det här är jag. Jag har inget intresse av att vara en partytjej, så jag har aldrig varit det. Jag tar inte droger, för jag känner inte att det skulle ge mig något. Vad folk tycker om det gör mig inget.    

Med nya skivan kommer också en ny turné, som Taylor hoppas ska gå till nya platser.

- Mest ser jag fram emot länder jag aldrig varit i, som Frankrike, Italien och Sverige!

 

Den sista frågan för dagen blir den om hon upplever att fans i olika delar av världen skiljer sig från varandra. Taylor tänker efter en kort stund innan hon säger:

- Nej. De som kommer till mina shower är människor som är fascinerade av kärlek, precis som jag. Det binder oss samman...


      

Av Linda - 16 juni 2011 19:30

   

   

   

 

Nu har jag suttit och kollat igenom Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, för att se om det fanns något i tidningen som jag ville ha. Jag har hittat lite blandat denna gången.


Detta hittade jag i Plaza Kvinnas November nummer 2o1o:

* Dolce & Gabbana Halsduk finns hos www.netaporter.com, 153o kronor- VILL HA! Gillar mönstret på halsduken, och dessutom ser den skön ut!

* Behå Twilfit, 249 kronor- Fin behå och färgerna är fina ihop!

* Hotpants Twilfit, 179 kronor- Dessa är fina också! Har ett par liknande själv, och dem är jättesköna!

* I.d Bare Minerals Matte Founation, 425 kronor- VILL HA! En av de främska klassikerna inom mineralsmink håller måttet. Denna variant är något mindre än originalet vilket naturligtvis ger något mindre lyster men dess välgörande mineralegenskaper gör den till en favorit bland många, speciellt de med känslig hy.

* Helena Rubinstein Spectacular Extensions Mascara, 32o kronor- Vid ett första drag får du naturligt långa fransar , men den är väldigt enkel att bygga på i lager för ökad volym- och längdeffekt. Funkar perfekt som en allroundmascara, och du kan anpassa lager för vardag och fest. Borsten ger ett naturligt uppåtböj, och når alla vinklar.

* Doftljus i glas Ikea, 39 kronor- Fint ljus och dem finns även i fler färger och olika former på glaset! Billigt dessutom!    

Av Linda - 16 juni 2011 18:45

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Artagerskorna med stort A. Dessa kvinnor jobbar jävligt hårt och de festar inte hela tiden, utan dem jobbar och jobbar. Det var väldigt intressant att läsa om, så jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa i artikeln.


Att ta sig in i en bransch som mode- och skönhetsindustrin är inte lätt. Vissa har dock turen att födas direkt in i den. Några försvinner in bland champagnebubblor och fester medan ett fåtal väljer att axla det enorma ansvaret för familjeföretagets fortsatta utveckling. Men hur är det att vara arvtagerska - bara bubbel och glamour eller hårt slit och långa dagar?
Artikeln är skriven av Malin Ericsson.

 

Orden affärskvinna och arvtagerska går i mångas öron inte hand i hand. "Arvtagerska " för tankarna till privatplan, mängdeer av märkesväskor och festnätter blöta av champagne. Medan "karriärskvinna" skapar bilden av någon som kämpar hårt, och offrat mycket för att komma till den yrkesposition hon innehar.

Och inom mode- och skönhetsindustrin finns kvinnor som, trots kända efternamn och i stort sett obegränsat med pengar på banken, valt sena arbetsdagar för att själva arbeta sig upp inom det familjegrundade företaget. Det är de kvinnor som är arvtagerskorna med stort A - de som inte bara ärvt ett efternamn utan också förmågan att ta tillvara på sin talang.

 

Men att ta klivet in i familjeföretaget kan vara svårt då vägen man valt är kantad av fördomar och oändlig press för att bevisa sin egen begåvning. många av de kvinnor som arbetar inom familjeägda verksamheter har flera gånger sagtr att de själv är de som pressar sig att prestera bättre, både som privatpersoner och som en del av verksamheten. Dessutom tar deras arbetsdagar aldrig slut eftersom de arbetar med deom som står dem allra närmast. Men visst har det sina fördelar att födas med en gräddfil rakt in i mode- och skönhetsindustrins innersta centra; och visst ger det de få förunnade en lättare chans till något som så många andra bara kan drömma om. Dock inte bara utan hårt slit; när de väl fått chansen finns det ingen tid för blöta nätter, lata dagar och bristande kreativitet. Dessutom måste de redan tidugt lära sig att ständigt hantera negativitet och avundsjuka viskningar från sin omgivning.

- I USA så får man en klapp på ryggen när det går bra, det är väldigt annorlunda mot här i Sverige. Därför har jag haft turen att slippa missunnsamhet och avundsjuka, säger Martina Arfwidson, Internationell VD för Face Stockholm och boende i New York. 

 

I Sverige är scenen för kvinnliga arvtagerskor inom mode- och skönhetsbranschen inte så stor, men ett par namn värda att nämna är Filippa Knutsson och just Martina Arfwidson, två kvinnor som följt i sina föräldrars fortspår och buggt sina egna karriärer med hjälp av familjeföretaget. Filippa började arbeta med inköp för sin pappas klädmärke, Gul & Blå, och Martina värvades av sin mamma Gun Nowak till make up-märket Face Stockholm under en promenad i New York. Tillsammans öppnade mor och dotter märkets första New Tork-butik- Då arbetade Martina som sångerska, men hon inspirerades redan som liten av moderns passion och målmedvetenhet. Och hon växte upp med mantrat att hon kan lyckas med vad som helst, så länge hon verkligen vill.

- Hon är fantastisk, jag och mamma har gått igenom så mycket ihop. Det som gör att vi arbetar bra tillsammans är att vi har sådan personkemi. Och så kompletterar vi varandra; mamma är explosiv och konstnärlig medan jag är diplomatisk och strukturerad, säger Martina Arfwidson.

Skapar inte ärligheten som finns inom en familj konflikter när man ska driva ett företag ihop?

- Man sveper ju aldrig något under bordet och när släkten är inblandad har man investerat mer emotionellt. Det är klart att vi haft rejäla tvister, men så älskar vi varandra så mycket att man till slut ändå inte låter något komma emellan. Men Face Stockholm är mammas baby, så om det verkligen gäller kan jag ta ett steg tillbaka, säger Martina Arfwidson.

Skulle du vilja att dina barn i framtiden började jobba med dig?

- Nej, det är viktigt att man hittar sin egen väg. Det är klart att det hade varit kul, men det är absolut inget jag tänker på. Livet är kort och det viktigaste är att man är lycklig, fortsätter hon.  

 

Den svenska marknaden har ännu inte haft de långa traditioner av släktägda företag som de internationella modehusen ofta bygger på. Men breddar man vyerna och blickar sydväst ser vi kvinnor som danska Charlotte Lynggaard, som sedan 1992 arbetat som smyckesdesigner för Ole Lynggaard Copenhagen, företaget som hennes appa grundade. I deras bolag är hela familjen inblandad, coh man är alla aktiva och försöker utveckla pappans lilla skötebarn. Charlotte menar att det inte är extra svårt att arbeta i ett familjeägt företag men att det stundtals kan vara lite känsligare eftersom man är så uppriktig mot familjen.

- Vi har alltid haft en nära och stark relation, men trots det så spenderade jag mycket tid under det första året med att försöka bevisa att jag inte bara var "min fars dotter". Och under flera år kände jag stor press, främst från mig själv. Det är något jag vuxit ifrån, säger Charlotte Lynggaard.

 

I de europeiska modehusen, med äldre anor, är det mer vanligt att familjemedlemmar arbetar tillsammans. Syskonsammansättningar är inte sällsynta, men det är heller inte ovanligt att döttrarna går i sina föräldrars fotstpår, och i bland ärvs kreativiteten genom flera generationer. Systrarna Roberta och Silvana Armani har båda arbetat sig upp till högt uppsatta positioner i deras farbrors Giorgio Armanis modehus. Silvana är nu chefsdesigner för Emporio Armanis damkollektion, medan Roberta ansvarar för PR och VIP-kommunikation. De började båda två i företaget på varsin praktikplats och har därifrån sökt sina egna vägar för att nå sina respektive drömyrken. En av de mest kända designarvtagerskorna är Nathalie Rykiel, som nu tagit över rodret på modern Sonia Rykiels modehus med samma namn. Hon började i unga år som modell och kampanjansikte för märket, och fortsatte sedan designa egna mindre kollektioner. Nu är hon chefsdesigner och VD för hela företaget, även om hon fortfarande samarbetar med sin mamma då och då. 

 

Sophie Delafontaine är en av dem vars släktskap inte är lika känt för allmänheten, hon är sondotter till Jean Cassegrain som 1948 grundade läderföretaget Longchamp. Numera styrs bolaget av Jeans son Philippe Cassegrain, och Sophie innehar posten som chefsdesigner. Det är under Sophies tid som kreativ chef som företaget börjat med spännande desingsamarbeten och dessutom utökat sitt sortiment med en ready-to-wear kollektion.

- Vi är ett team rakt igenom, min pappa (Philippe Cassegrain, verksamhetens VD) har alltid varit med och sett på när hans pappa designade, så det känns verkligen naturligt för mig att presentera idéer och kollektioner för resten av familjen, säger Sophie Delafontaine.

 

Men trots att hon arbetar nära både sin pappa och sin bror känner hon att det enbart är hon som sätter press på sig själv eftersom hon vill att Longchamps själ ska återspeglas i hennes arbete.    

- Det har ju varit lättare för mig eftersom jag är född in i och har vucit upp i den här branschen, säger Sophie Delafontaine. Jag har sett företaget inifrån i hela mitt liv och jag har alltid varit intresserad av arbetet med läderväskorna, så därför var det inget konstigt för mig att börja arbeta inom Longchamp.

Vad är det som är så bra med att arbeta tillsammans med familjen?

- Möjligheten att så lätt få uppleva mycket olika saker. Min introduktion till skor och smycken gick mycket smidigare tack vare familjeföretaget.

Hur är det egentligen, kan din pappa säga till att något du gjort är riktigt fult?

- Det kan han absolut göra, han ger mig alltid värdefulla tåd. Han har ett pragmatiskt sinne och ett vältränat öga vilket alltid är nyttigt. För ett par år sedan presenterade jag en idé för min pappa och min bror, jag ville göra en transparent version av Le Pliage-väskan. men båda sa att det var en dum idé för att ingen egentligen vill visa vad de har i väskan. De utmanade mig att gå runt med en transparent väska i en vecka och visa upp vad jag själv bar med mig och jag antog utan tvekan utmaningen ... Efter det fick jag tillåtelse att göra väskan, som sedan självklart blev en stor succé, förklarar Sophie skrattandes.   


Tydliga arbetsroller är viktigt, enligt Aerin Lauder. Hon har länge arbetat inom skönhetsbranschen och började i slutet av 9o-talet att arbeta med marknadsföring på farmoderns företag Esée Lauder. Dp arbetade hon under sin farbrors vakande öga men har redan nu axlat rollen som vice VD. När märket grundades 1946 hade Estée Lauder skapat fyra produkter, och drev tesen att alla världens kvinnor kan se vackra ut. I dag mer än 6o år senare, är verksamheten en av världens främsta kosmetikaproducenter men Aerin vill fortfarande hålla sin farmors vision levande. Och skönhetsmärket lanserar under hösten 2o1o en uppdaterad version av Estée Lauders lyxcreme Re-Nutriv under Aerins ledning.

- Min farmor skapade Re-Nutriv 1958 och då var en lyxcreme något fantastiskt och ovanligt, man kan nästan säga unikt. Allt har alltid handlat om exklusiv och fantastisk hudvård och jag vill hedra det. Jag har helt otroliga minnen från när jag var en liten flicka och satt och tittade på när farmor gjorde sig redo för att gå på fest, minns Aerin Lauder.


Att börja från början och kämpa sig uppåt är något dessa arvtagerskor till kvinnor har gemensamt. De visar att faktumet att vara arvtagerska inte enbart innebär jetsetliv med exklusiva kläder, smycken och champagne utan att de måste, trots sina rättklingande efternamn, strida för sina positioner oxh många gånger tvingas välja karriären framför allt annat för att bli tagna på allvar och lyckas. Dessa kvinnor, med Martina Arfwidson, Charlotte Lynggaard, Nathalie Rykiel, Sophie Delafontaine och Aerin Lauder i spetsen, har bevisat att de är mer än bara döttrar och arvtagerskor - att de faktiskt också har både begåvning och affärssinne...

 

Arvtagerskor som gjort karriär

* Miuccua Blanchi Prada - Desinger och barnbarn till Mario Prada.

* Charlotte Lynggaard- Designer och dotter till guldsmeden Ole Lynggaard.

* Filippa Knutsson - Designer och dotter till Lasse Knutsson som grundade klädermärket Gul & Blå.

* Nathalie Rykiel - Designer och dotter till Sonia Rykiel.

* Silvana Armani - Designer och brorsdotter till Giorgio Armani.

* Sophie Delafontaine - Dotter och sondotter till Jean Cassegrain, grundare av läderföretaget Longchamp.

* Allegra Versace - Arvtagerska och systerdotter till Gianni Versace.

* Laudomia Pucci - Image director och syster till Emilio Pucci som arbetade som designer ett par år efter broderns död.

* Martina Arfwidson - Internationell VD på skönhetsmärket Face Stockholm och dotter till Gun Nowak.

* Aerin Lauder - Vice VD och sondotter till Estée Lauder.

* Roberta Armani - Chef för externa relationer och brorsdotter till Giorgio Armani.

* Margherita Missoni - Kampanjansikte och musa, och barnbarn till Rosita Missoni.

 

  

Av Linda - 14 juni 2011 17:45

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Jessica Alba. Jag tyckte att det var intressant att läsa så därför tänkte jag skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln. Hon är rätt så öppen med en del privata saker ändå vilket är bra.


Jessica Alba har länge försökt skaka av sig sin sexsymbolstämpel. Det är lättare sagt än gjort när man ser ut som ett bombnedslag och när man har agerat strippa och avklädd i flera succéfilmer. Men Jessica Alba har mognat, blivit mamma - och är trött på hela sin skapada image.

Artikeln är skriven av Tina Jöhnk Christensen. Översättning och bearbetning Malin Ericsson.

 

Det är bland annat filmer som Sin City som gav Jessica Alba stämpeln som sexsymbol. Hon var bara 23 år gammal när hon spelade rollen som Nancy Callahan, från Frank Millers seriealbumsversion, en kvinna som strippar i cowboyhatt och läder. Men Jessica Alba var långt ifrån bekväm i sin roll och hon var tvungen att göra noggrann efterforskning om strippklubbar i New York, Los Angeles och Texas. Hennes kunskaper om strippklubbar var begränsad och dessutom hade hon rampfeber.

- Jag var livrädd. Jag var verkligen svettig, varm och nervös. Jag höll på att bli galen och flippade verkligen ur, säger hon och rodnar nästan vid tanken. Det var på tal att jag, om jag ville, kunde vara naken men jag kände mig inte alls bekväm med att vara avklädd på det sättet i en film.

 

Jessica Alba har spelat just strippa i Sin City, actionhjälte i serien Dark Angel, sexig dansare i Honey och osynlig kvinna i seriefilmatiseringen Fantastic Four. Nu är hon aktuell i filmen Machete, där hon spelar en hårdnackad, hemlig agent.

- Jag är ganska vild i filmen, och min karaktär var väldigt matig när jag fick manuset, säger Jessixa Alba om hennes andra film med Robert Rodriguez (Sin City var deras första film tillsammans). Jag är riktigt konservativ, så jag är alltid nervös när jag ska spela in sexscener. Jag kan knappt andas, så Robert måste verkligen lugna mig.

Trots att regissören Robert Rodriguez ser sexappeal hos Jessica är stjärnan inte helt förtjust i den image hon skapar, och försöker ständigt förändra den.

- Jag arbetar i en bransch som styrs av män, betonar Jessica som är avslappnat klädd i en lång grå klänning som är sexig utan att vara avslöjande. Jag är inte feminist, men jag skulle vilja göra filmer om kvinnor för kvinnor. Det är bra med variation och det finns inte tillräckligt med kvinnliga regissörer och producenter i min bransca. Kvinnor har ingen röst i Hollywood.


Under 2oo6 visade Jessica att hon inte har några problem med att vidta åtgärder om någon blir för påträngande, och sa ifrån ordentligt med hjälp av en strämningsansökan när Playboy använde en promotionbild av henne i bikini från filmen Into the Blue på omslaget. Målet lades dock ned efter att Playboys ägare Hugh Hefner skrivet ett personligt och ursäktande brev direkt till henne.

- De försöker alltid betona din sexualitet, för det får männen att gå på bio. Jag har aldrig gått med på det. Det är inget att skämmas över, men absolut inget jag identifierar mig med.

 

Det känns som om den unga skådespelaren ännu väntar på sitt genombrott som seriös skådespelare. Hon har medverat i filmen som Honey och Fantastic Four men har även försökt att byta genre med hjälp av The Love Guru och Good Luck Chuck. Men det är svårt för Jessica Alba att bli tagen på allvar.

- Det finns många som har en åsikt om vad jag kan och inte kan. Men jag tar det inte personligt eftersom jag vet att detta bara är Hollywood. Jag arbetar hårt för att visa vad jag kan. Jag har ännu inte kunnat visa vad jag kan åstadkomma rent kreativt. Jag vill absolut inte att folk ska tro att jag bara är en idiot och en sexsymbol som killar ska dregla över. Jag vill bevara min integritet. 

 

Att Jessica Alba har blivit mamma har gett henne nytt perspektiv.

- Tidigare hade min identitet helt och hållet att göra med min karriär, och jag ville göra populära filmer som nådde hela världen. Nu har jag en helt annan metod, jag gör mycket hellre filmer som är tillfredsställande att göra och det är egentligen ganska logiskt.     

Den 7 juni för två år sedan födde Jessica Alba en dotter. Honor Marie var inte planerad eftersom allt rullade på väldigt snabbt sen hon träffade pojkvännen Cash Warren. Men de valde att behålla barnet och gifta sig.

- Det är viktigt att ge sitt barn ett unikt namn för det är en stor del av dess identitet, säger Jessixa, som själv var på väg att uppkallas efter Farrah Fawcett på grund av hennes mors danska anor. Namnet ändrades dock när hon kom till världen och inte alls hade något skandinaviskt utseende.

- Mitt namn är för vanligt. Det fanns många tjejer i min skola som hette Jessica, så jag kände aldrig att jag stack ut från mängden.

 

Dottern föddes blott 19 dagar efter att paret hade smugit sig in i rådhuset och gift sig. Ett bröllop som skedde utan att varken familj eller vänner visste om det, allt för att de verkligen skulle få njuta av det helt för sig själva. Även om giftermål och barn kom plötsligt så lärde paret känna varandra redan 2oo4, då de träffades under inspelningen av Fantastic Four där Cash Warren var regiassistent. Ett möte som inte alltid var en dans på rosor.

- Jag kastade ut honom, säger Jessica och skrattar. När du är gravid är dina känslor mycket mer intensiva. Om det var lite rörigt omkring mig och mina skor stod på fel plats så höll jag på att explodera. Men Warren var väldigt tålmodig. Han gav mig en kram, lugnade mig och sa att allt skulle ordna sig.

 

Jessica Albas finger är prytt av en 2,5 karat diamantring och hon ser oförskämt lycklig ut vid tanken på sin man. När hon såg honom för sex år sedan, var det kärlek vid första ögonkastet.

- Direkt efter att jag hade träffat honom ringde jag en vän och berättade att jag träffat en man som jag kände att jag alltid känt och alltid skulle känna, säger hon och ser allvarlig ut.

 

Hon visste redan då vad hon ville och inte ville. Den unga skådespelaren hade redan gått på ett par nitar, hennes före detta fästman Michael Weatherly, som hon spelade mot i Dark Angel, bröt deras förlovning efter två år. Han var hennes första kärlek.

- Det var en bra erfarenhet för mig, säger hon eftertänksamt. Det är viktigt att du har gått igenom kärleksbekymmer i ditt liv så att du lär dig att uppskatta kärlek.

Efter uppbrottet gick hon, som hon själv beskriver det, igenom en vild period och dejtade både Mark Wahlberg och Paul Walker. 

- Kvinnor behöver inte bli kära i en man bara för att de älskar med honom. Män kan göra som de vill och det är helt accepterat. Det är löjligt att tro att kvinnor inte kan göra detsamma. Gör inte en så stor grej av det. Sex är sex.

 

Som ung flyttade familjen mycket på grund av faderns arbete. När Jessica var 12 år hade hon gått i elva olika skolor.

- Jag var annorlunda, säger hon om hennes barndom. Jag levde i min egen värld och hade en otroligt livlig fantasi, eftersom jag var helt ensam inbillade jag mig ofta att jag var en superhjälte som kunde göra alla möjliga slags övernaturliga saker. Jag älskade att göra mig till och låtsas att jag var någon annan.  

Redan som tolvåring var hon besluten att bli skådespelare och övertalade sina föräldrar att ta henne på audition.

- Jag var fast besluten att jag borde göra det och jag har alltid varit tuff när jag bestämt mig för något. Även om det är en hård bransch så visste jag att jag ville vara någon.

Det visade sig vara det perfekta valet, och den 12-åriga flickan kände sig snabbt hemma i filmvärlden.

- När jag var på min första filminspelning upptäckte jag en känsla av samhörighet, en sammanhållning jag aldrig känt.

Men det dröjde innan Jessica upptäckte sin attraktionskraft, som barn var hon osäker och fokus låg på det inre snarare än det yttre. 

- Jag var inte alls medveten om att jag var sexig, säger hon och hennes bruna ögon är uppriktiga trots att det är svårt att tro när man sitter mitt emot denna nästan gudomligt vackra kvinna.

- Jag trodde inte killarna gillade mig för att jag inte var en California Girl med blå ögon och blånt hår. Det tog många år innan jag kände mig bekväm med min sexualitet. jag tror att jag var ungefär 22 år när jag slutade skämmas och tycka synd om mig själv.

 

Jessixa Alba är allvarlig. Och har den där övernaturligt vackra kvinnan väl bestämt sig för att skaka av sig sin egen sexsymbolstämpel så får vi väl bara vänta och se...

 

  

Av Linda - 14 juni 2011 16:15

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Ät dig ung - mat som ger resultat. Detta tyckte jag var väldigt intressant att läsa om så därför tänkte jag skriva ner vad jag kunde läsa i artikeln.


Lyxiga hudvårdsprodukter i all äta, men grunden till varaktig skönhet kommer inifrån. Plaza Kvinna guidar dig bland superbär, vitaminer och fettsyror - och ger dig en snabbkurs till hur du äter dig ung!

Artikeln är skriven av Charlotta Jakobsson.

 

Tillhör du dem som gladeligen lägger tusenlappar på de senaste ansiktsbehandlingarna, cremerna och serumen, men som inte tänker två gånger på att det du verkligen stoppar i dig och äter påverkar din hud, ditt hår och ditt utseende i stort?

Inte så konstigt kanske - det är lätt att glömma innehållet när man fokuserar på ytan. Men för att vi ska se ut som vårt allra bästa jag, så krävs det också att vi mår bra; och där spelar kosten en vital roll. Det är kanske inte rimligt att tro att vi ska kunna brida tillbaka åldrandets klocka med hjälp av mat eller kosttillskott; men att äta rätt kan både skjuta upp och sakta ner åldrandet, på utsidan så väl som in insidan.

 

Att vi med hjälp av mat faktiskt kan påverka vårt åldrande och vårt utseende är varken en speciellt ny eller radikal uppfattning. Men precis som med allt annat går det även på det här området trender i vad som hetast, nyast och mest effektivt. Vem har till exempel inte hört uttrycket superbär, som ofta används som ett gruppnamn på flertalet mer eller mindre exotiska bär som tack vare sin höga koncentration av antioxidanter, vitaminer, mineraler och proteiner anses supernyttiga både för vår hälsa och vårt utseende. Just halten av antioxidanter är nyckeln för dessa bärs popularitet; för precis som när det gäller produkter som används utanpå kroppen tillskrivs livsmedel med högt antioxidantinnehåll föryngrande egenskaper. Enkelt beskrivet så är oxidation en process som skapar fria radikaler; som i sin tur skadar levande celler och därmed både påskyndar åldrandet och har negativa effekter på våra kroppar. Oxidation går inte att undvika, därför att det bland annat sker när vi andas, och när vi omsätter näringsämnen. Anitioxidanter har, som namnet antyder, förmågan att fånga in och/eller oskadliggöra de fria radikalerna. Därför är antioxidanter inte bara väsentliga för att vi ska kunna se så unga och fräscha ut som möjligt; de skyddar oss också mot hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och flera olika cancerformer. Ett sätt att ange hur antioxidantrikt ett livsmedel är, är att mäta dess ORAC-värdet (oxygen Radical Absorbance Capacity, eller ungefär "förmåga att absorbera fria radikaler"). Värdet anger hur mycket antioxidanter 1oo gram av ett livsmedel innehåller, och går från 6o för gurka till 446o för blåbär.

 

Till de mest omtalade superbären hör acai; ett bär som härstammar från Amazonas och är extremt rikt på antioxidanter, men även på fibrer, essentiella fettsyror, kalcium och magnesium. Acai innehåller även en liten mängs reserveratrol, som är en speciell antioxidant som bland annat är antiinflammatorisk, cancerhämmande och virushämmande. Acai finns i juiceform och som snacks och kosttillskott i hälsokosthandeln, men det är även en av huvudingredienserna i Kiehl´s nya ekologiska hudvårdsserie Acai Damage Repairing Collection.

Ett annat väl omskirvet superbär är det asiatiska gojibäret, som bland annat används flitigt i traditionell kinesisk medicin. Bäret, som man oftast hittar antingen i torkad form eller som juice, innehåller det mesta vi behöver i form av mineraler, vitaminer och proteiner.

 

En nackdel med dessa superbär är dock att de oftast är väldigt dyra. Det finns billigare, så gott som likvärdiga alternativ, och vi behöver inte bege oss så långt hemifrån för att hitta bär som är sprängfyllda av nyttigheter. Med sin extremt höga koncentration av antioxidanter är blåbär något av det nyttigaste vi kan äta. Cathrine Schück är kostorienterad psykoterapeut och författare till boken Ät dig yngre, och för henne är blåbär ett måste.

- Blåbär är det bästa superbäret enligt mig. Det är det enda jag aldrig vill vara utan. Bär kan man också äta i väldigt stora mängder, då de innehåller bra med vitaminer men inte så himla mycket socker. Däremot ska man vara försiktig med frukt, som visserligen är vitaminrik men som innehåller mycket socker, menar Cathrine Schück.


Förutom antioxidantkoncentrationen har blåbär gynnsamma effekter på hjärnan, och skyddar mot urinvägsinfektioner tack vare naturliga antibakteriella ämnen. Men även andra vanliga svenska bär som björnbär, hallon, jordgubbar, lingon och tranbär är guldgruvor till livsmedel för den som vill äta sig ing. Björnbär, till exempel, innehåller stora mängder polyfenoler, en grupp antioxidanter som skyddar mot cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Hallon i sin tur tros ha förmågan att öka fettförbränningen, medan jordgubbar är rika på så väl antioxidanter som mineraler och vitaminer. Slånbär, nypon och aroniabär är även bär som enligt en relativt ny studie är väldigt antioxidantrika, och därmed också kan klassas som superbär.  

 

Men även om vitaminer och antioxidanter tar oss en lång väg när det häller kosthållningen finns det flera andra saker bi bör tänka på när det kommer till vad vi stoppar i oss. Cathrine Schück menar att den första, viktigaste regeln när det gäller att äta sig ung är att äta riktig mat.

- Det är logiskt. Skippa alla ersättningar, och ät så rent och oraffinerat som möjligt. Man blir vad man äter. Stoppar du i dig skit, så ser du ut som skit. Så läs på förpackningarna vad maten innehåller, och innehåller det någontind som du inte känner igen så kasta bort det, understryker Cathrine Schück.

Cathrine Schück tillhör de som är övertygade om att vad vi äter påverkar det yttre så väl som det inre åldrandet.

- Genom att äta på ett visst sätt som gör att man ökar fettförbränningen men minskar oxidationen i kroppen så kan man bromsa åldrandet. Man äter sig inte yngre, men man äter sig snabbt gammal. Är du ung så kan du stoppa klockan, och är du lite äldre kan du sakta ner den. Du kommer må bättre, få en kropp som fungerar optimalt långt upp i livet och du kommer också att se yngre ut eftersom du får en rosigare hy, bättre kvalitet på hår och naglar och se allmänt friskare och fräschare ut.

 

För att uppnå detta förespråkar Cathrine att vi förutom att äta tillräckligt med vitamin-, mineral- och antioxidantrika livsmedel även skär ner på vissa saker som vi äter för mycket av.

- Det är ett faktum idag att socker och snabba kolhydrater får cancercellerna att växa snabbare hos någon som har cancer, och även åldrandet påskyndas av mat som innehåller för mycket av detta. Sen tycker jag även att man ska var väldigt sparsam med gluten och komjölk. Vi äter alldeles för mycket mjölkmat, och många människor har onödigt svullna magar eftersom de får i sig mer mjölmat än kroppen klarar av att bryta ner. Och stora mängder komjölk, till exempel att dricka mycket caffe latte, det är inte bra. Komjölk är den perfekta födan för en kalv, men inget för människor. det är en skröna att vi behöver mjölk för att skydda oss mot till exempel benskörhet, om man tittar på vilka kvinnor i världen som har minst benskörhet och benbrott så är det de asiatiska. De äter väldigt mycket sojaprodukter, men inga mejeriprodukter.

 

Vilka livsmelel får vi i oss för lite av?

- Det är lite kontroversiellt att säga, men fett. Kvinnor är så otroligt fetträdda, vi är uppvuxna i en generation som äter för lite bra fetter. Bra fett, som omega 3, gör att hjärnan fungerar bättre. Det finns till och med fetter idag som kallas metabolic farts (ungefär "ämnesomsättningsfetter") som faktiskt främjar förbränningen. Vi behöver äta animaliskt fett också; generellt så mår vi bra av naturliga fetter som kroppen kan bryta ner. Kvinnor är ganska bra på att äta frukt och grönsaker, så när någon har torr och tråkig hy, eller ser trött och glåmig ut sp är det ofta inte det som är problemet utan att de äter för lite fett.

 

Howard Murad, en av världens främsta hudläkare, är inte bara hjärnan bakom hudvårdsmärket Murad utan också förespråkare av kostens vikt för att hålla oss unga både fysiskt och utseendemässigt. Han har utvecklat en teori som kallas The Science of Cellular Water, som går ut på att nyckeln till ungdom ligger i att genom kost och skyddande produkter hjälpa hudens och kroppens celler att behålla så mycket vatten som möjligt.

- Det som händer med oss när vi blir äldre är att vi blir uttorkade. Man kan tänka att människor är som plantor, som unga är de fräscha och fyllda av vätska, men med tiden torkar de ut. Och det är inte bara vår hud som blir torrare med åldern, utan alla våra celler. Vi exponeras för sol och föroreningar, vi blir sjuka och stressar, vilket alla leder till uttorkning. För att motverka detta räcker det inte att se till att få i oss tillräckligt med vätska, eftersom cellerna med tiden förlorar sin förmåga att hålla kvar denna. Vi måste alltså först stärka och reparera cellerna så att de återfår denna förmåga, och det gör vi bland annat genom kosten.

Murad är även ett märke som inkluderar kosttillskott i sitt hudvårdssortiment, men Howard Murad menar att det är bättre att få i sig näring på naturligt sätt.

- Det finns definitivt kosttillskott som förbättrar hudens hälsa, men före medicin kom mat, och jag tror stenhårt på att om vi åt bättre så skulle vi inte behöva så mycket tillskott och mediciner.

 

Precis som Cathrine Schück anser Howard Murad att bra fetter är väldigt viktiga eftersom de drar vatten till cellerna. Bra fetter hittar vi bland annat i lax, valnötter och linfrön. Det vi bör äta allra mest av, enligt honom, är rå frukt och råa grönsaker, som förutom att de är rika på mineraler och vitaminer även innehåller vatten som lättare tar sig in i kroppens celler än det vatten vi dricker. Vidare är fullkornsprodukter och bra proteiner nödvändiga.

- Fullkornsprodukter är inte bara bra på grund av att kolhydraterna är långsamma, utan även för att fröernas skal hjälper till att bilda collagen och elastin. När det gäller proteiner finns det tre typer av bra källor, som alla är vad jag kallar kompletta råvaror, det vill säga saker som innehåller allt som behövs för att skapa liv. Det är ägg, bönor och frön, och det är inte bara bra proteinkällor utan även viktiga eftersom sw bryts ner till aminosyror, som i sin tur hjälper kroppen att bryta ner ämnen som är viktiga för cellerna.

 

Howard Murad menar att små kostförändringar spelar roll.

- Jag förväntar mig inte att någon ska äta exakt efter mina rekommendationer. Men om jag kan uppmuntra till att äta en grönsak till per dag, eller att äta lite linfrön varje dag, så påverkar det positivt. Hudvård är hälsovård. Om du inte mår bra kommer du inte att se bra ut på utsidan heller.

 

Det kan tyckas som många saker att hålla i huvudet - eller kanske snarare magen - men det finns inga genvägar till att äta sig ung. Precis som att en dyr och lyxig hudvårdsprodukt kommer att ha mycket liten effekt om du inte tar hand om dig själv i övrigt, räcker det inte med att äta en handfull superbär om dagen för att uppnå de föryngrade egenskaper som en riktigt hälsosam kost kan ge dig. Och kosttillskott kan komplettera, men inte ersätta en nyttig mathållning. Det har diskuterats kring hurvida livsmedel nuförtiden är näringsmässigt utarmade jämfört med för några decennier sen, men ännu finns inga undersökningar som understödjer detta. Därför är det fortfarande tveklöst bättre att förlita sig på riktig mat för att täcka upp sina kostebehov, både för hälsans skull och för utseendets. I slutändan är det logiskt. Ät rent, ät helt och varierat. det kan låta tråkigt, men även ytliga skönhetsattribut som jämn, strålande hy, klara, pigga öron och friskt, starkt hår börjar på insidan. Helt enkelt; mar som får dig att må bra får dig också att se bra ut...

 

SÅ HÄR ÄTER DU DIG UNG & SNYGG!

Ät mer av:

* Råa grönsaker - innehåller massor av vitaminer och bra vatten-

* Blåbär - ett av de mest antioxidantrika livsmedlen.

* Superbär som gojibär och acai - packade med nyttigheter som vitaminer, mineraler, antioxidanter och proteiner.

* Spirulina - extremt högt näringsinnehåll.

* Linfrö - superbra fetter som främjar förbränning och ett yngre utseende.

* Omega 3, 6 och 9 - essentiella fettsyror.

* Fläder - antioxidantiskt såväl som inflammations- och virushämmande.

* Granatäpplen - är ruskigt gott och rikt på antioxidanter. Sägs dessutom förbättra fertiliteten hos män.

* Physalis, eller inkabär som den torkade varianten kallas - packade med vitaminer som A- och C-vitaminer och fyra olika sorters B-vitaminer.

* Chiafrön och chiamjöl - en av de senaste upptäckterna bland superlivsmedel. Rikt på omega 3, protein, vitaminer, mineraler, kostfibrer och antioxidanter. Är dessutom glutenfritt och sägs kunna minska sötsug.

 

Ät mindre av:

* Snabba kolhydrater.

* Raffinerad mat med mycket tillsatser.

* Onaturliga fetter, såsom margarin.

 

  

Av Linda - 14 juni 2011 14:14

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Josephine Bornebusch. Jag tycker att hon är bra och dessutom är hon ju med i populära Solsidan, så jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln.


Med Solsidan tog hon steget från skådespelare till en av våra mest framgångsrika komedienner. Snart är hon tillbaka med en ny säsong - och rollerna fortsätter att rulla in. Men livet är inte bara en lek för vår nya humorstjärna. Plaza Kvinna har mött Josephine Bornebush i ett samtal om prestationsångest, kärlek och egen självbild.

Artikeln är skriven av Charlotta Jakobsson.

 

Den som förväntar sig att hitta några likheter mellan skådespelaren Josephine Bornebusch och Mikaela Schiller, hennes karaktär i ontaladem Kristallenbelönade tv-serien Solsidan kommer förmodligen bli besviken - eller åtminstone väldigt förvånad. Istället för Mickans lagda lockar och diskreta outfits är Josephines hår snarare lagom rufsigt och hon är avslappnat men trendigt klädd i blåa jeans och en stickad Bretonrandig tröja matchat med bruna mockaboots och en brun Miu Miu-väska när hon dyker upp i fotostudion i centrala Stockholm. Det är en sömning söndagsförmiddag - den enda dagen den fullbokade Josephine hade tid - och hon kommer med en take away-kaffe i handen.

- Det där är så roligt, för det är många som tror att jag är lite så ... Det skrevs i en tidning att det förstår man ju att Bornebusch har fått spela den där karaktären, det är så typecastat. Ungefär. Men det är ju verkligen raka motsatsen, jag har ingenting gemensamt med Mikaela Schiller.

Hon skrattar, men är ändå snabb att hävda att hon tycker om att spela Mickan, som hon beskriver som en skev karaktär.

- Ena sekunden är hon en riktig bitch, man hatar henne och tycker att hon är helt cp, och sen andra sekunden å är hon faktiskt liten och mår lite dåligt över att inte kunna vara en bra mamma. Och vill bara bli älskad. Så där som alla andra också gör liksom. Men hon och jag är ju verkligen så långt ifrån varandra som man kan komma.


Det hade inte behövts poängteras. Trots att Josephine har många år i branschen och många roller bakom sig är succén med Solsidan kanske den främsta anledningen till att hon sakta men säkert håller på att bli ett namn på allas läppar. Ändå finns det ingen risk att man, när man står öga mot öga med Josephines 18o centimeter långa, energiska uppenbarelse, misstar henne för kvinnan hon spelar. Mickan skulle nämligen högst troligast inte uttrycka sig genom att krydda varannan mening med svordomar. Förmodligen skulle hon inte heller tatuera in en streckkod i svanken, vilket, upptäcker jag under ett av dagens många ombyten, är precis vad Josephine har gjort. Står den för något speciellt? undrar jag försiktigt.

- Den står för en fylla i Mexiko, när jag var typ 17. Siffrorna är mitt personnummer men själva streckkoden är tagen från en Coronaflaska. 

Hon gör en skämtsam min och låter självironisk på ett sätt som snart ska visa sig vara väldigt typiskt för henne.

 

När kaffet är uppdrucket och makeup och dagens första outfit - en höstig härlig kofta över en läcker men enkelt skuren klänning - är på plats beger vi oss ut. En kort promenad från studion fotograferar vi omslagsbilden, med ett höstigt Stockholm som den perfekta bakgrunden. Luften är klar, höstkylan lätt krispig och ett mjukt molntäcke liksom bäddar in den blå himmeln. Josephine ser slående ut där hon står, och till fotografens förtjusning drar hon vant i koftkragen och blickar stint in i kameran. Med små gester gör hon stort intryck, och hon attraherar snart grupper av nyfikna åskådare. Ett litet gäng tonåriga tjejer tittar förtjust fnittrande på samtidigt som de knappar på sina mobiler. Av den självmedvetenhet och osäkerhet som Josephine snart ska komma att berätta om märks ingenting. Istället ser hon lugn och självsäker ut, van vid både kamerablixtarna och uppmärksamheten.

 

Josephine växte upp i Stockholm; familjen bodde först på Södermalm men när föräldrarna separerade flyttade Josephine med sin mamma ut till Nacka. Hennes val av yrke kom naturligt; Josephine har, med egna ord, alltid varit en teaterapa som spexat och varit med på roliga timmen, och hon har dessutom gott om branschmänniskor i familjen. Mamma Cian är scenograf och moster Claudia Gali är skådespelare. 18 år gammal hamnade Josephine för första gången i allmänhetens blickfång med rollen som överklasstjejen Madeleine i Rederiet, som snabbt följdes av roller i Vingar av glas, Järngänget och Hundtricket - men sen tog det stopp. I flera intervjuer har Josephine berättat om åren där rollerna inte kom, och hon fick tillbringa tid med att arbeta i sin pappas bar i Mexiko.

- Nu när jag gar jobbat ett tag så har jag insett att det är ju så det är att vara frilans. Men då var det jobbigt, och jag tänkte att jaha, är det över nu? Panik, liksom! Det var så oväntat ocksåm eftersom Hundtricket hade blivit så hyllad så tänkte jag men fan vad schysst, en räkmacka rätt in bara.

Hon slår ihop händerna i en gestikulerad räkmacka och sjunker tillbaka i den lite slitna soffan där vi har satt oss för att äta lunch, uppflugna på en pytteliten scen inne i fotostudion.

- Men tvärt om. Så var det ju verkligen inte. Och idag har jag lärt mig att det spelar ingen roll hur stor succé du än gör, det säger ändå inte att du med säkerhet kommer få jobb.  

Hur tar man sig igenom sådant utan att tappa tron på sig själv?

- Jag vet inte ... Livet går ju inte ut på att jag vill, jag vill - och så blir det så. Utan det är jag vill, nähä, det funkade inte, men okej, då gör jag något annat. och så får man vara glad när man väl har jobb, helt enkelt.

 

När vinden vände och rollerna började komma igen var det komediserien Playa del Sol som blev Josephines comeback. Och plötsligt var det som en komedienne vi blev vana att se henne, fast humorfacket aldrig varit något som Josephine själv strävat efter.

- Förut kände jag att jag inte ville hålla på med humor, för jag trodde inte att folk skulle ta mig på allvar då. Men nu när jag inser att det gör de visst det, bara man hamnar i rätt kretsar, då är det skitkul! Nu känns det så roligt att jag hamnade här!

Trots att Playa del Sol följts av roller i Parlamentet, Lilla landet lagom och nu Solsidan så ser inte Josephine sig själv som rolig.

- Nej, det vet jag inte om jag kan säga att jag är. Det är ju inte så att man alltid vaknar upp och känner sig rolig om jag säger så. Nör man jobbar med de här produktionerna som jag har fått möjligheten att göra, så är det ju så många andra som står för roligheterna egentligen. Det är ju folk som skriver manus och därmed skämten till mig till exempel, jag behöver bara ha någon slags timing för att leverera de där replikerna.


Hur skulle du beskriva din humor?

- Det är en jättesvår fråga. Men att kunna driva med sig själv, det tycker jag är viktigt. Hellre klankar jag ner på mig själv än på någon annan. Så självironi, att inte ta saker på fullaste allvar.

Vad tror du det är som har gjort just Solsidan till en sådan succé?

- Igenkänningsfaktorn. Vi trodde väl från början att det skulle bli rätt smalt, just eftersom det handlar så mycket om solsidan och de som bor där. Men så blev det ju inte alls; alla människor kan känna igen sig och tycker om serien, oavsett ålder och var de bor någonstans. Har man inte själv varit med om situationerna som gänget i serien är med om, så har man garanterat en vän som har det. Och man har en granne som är som tråk-Ove, eller så har ens mamma det. Alltså det är det där, att man känner igen sig.

Skulle du vara nöjd med att bara fortsätta med komedier?

- Jag tror aldirg att jag kommer bli nöjd. Jag är en person som alltid vill någon annanstans än där jag är. Men jag skulle nog känna mig glad. Jag trivs väldigt bra i den här genren och med de här människorna jag får jobba med, och är otroligt tacksam för det.   

 

Det där med att aldrig vara nöjd tycks gå som en röd tråd. Hon berättar att hon har gått i terapi för sin prestationsångest, men att hon alltid tror att hon kommer att ha den kvar.

- Jag kan aldrig vara nöjd, jag vill alltid mer, vill alltid vara bäst. Jag vet egentligen inte var det kommer ifrån. Kanske beror det på att jag är så dålig på ursäkter, så om jag till exempel skulle komma för sent och någon frågar varför, då har jag ingen bra ursäkt. Så då ser jag till att alltid komma i tid istället. Och så är det med jobbet också. Det är bättre att prestera, att kunna sina repliker, vara där i tid och göra ett bra jobb, än att försöka förklara varför man inte gör det.

Ofta ställer man högre krav på sig själv än på någon annan ...

- Jo, så är det ju. I terapin sa de att Josephine, universum cirklar inte runt dig! Och det kändes jättehårt att höra, för då började jag ju tänka att gud, går jag verkligen runt och tror det? Men så här i efterhand så kan jag verkligen känna att nej, det är väl fan inte någon som bryr sig om vad jag gör eller säger, för människor har för mycket med sig själv. Och när man tänker så, så får man lite perspektiv, och det är jävligt skönt. Att tänka att gud, vad löjlig jag är. Men jag jobbar ständigt med det, att försöka bli bättre på att klappa mig själv på axeln och faktiskt säga att jag gjorde så gott jag kunde. Det är ju inte så attraktivt att hela tiden tycka att man är sämst.

Tror du att det är möjligt för dig att komma till en plats där du är nöjd och kan acceptera dig själv?

- Nej, jag kommer nog aldrig vara nöjd med mig själv och vad jag har presterat, däremot så kommer jag vara glad och tacksam att jag får göra vad jag gör. Så jag kommer vara lycklig, men att komma hem och känna att den här rollen gjorde jag så jävla bra, fy fan vad bra, rolig, snygg, intelligent och stark jag är ...Alltså, så kommer man ju aldrig känna. Det finns ingen som gör tror jag, inte ens de som är allt det där.


Den ständiga prestationsångesten gjorde sig påmind när det var dags att börja spela in den nya säsongen av Solsidan, och inte blev det lättare av att serien belönades med två Kristaller bara veckan innan inspelningarna satte igång - varav den ena för den prestigefyllda utmärkelsen Årets program.

- Jag sa i någon tidning att jag hade dödsångest inför den nya säsongen, och det fick jag ju äta upp. För det är ju faktiskt bara ett tv-program, liksom, och det är inte hela världen om folk inte gillar tvåan. Men de första scenerna vi spelade in var het fruktansvärda, jag höll på att börja grina. Det var som att jag inte hade någon timing, inte kom ihåg hur Mickan var och pratade, hur jag gjorde när jag spelade henne. Men så är det väl med alla jobb, att om man varit borta från det länge så tar det ett tag att hitta tillbaka.

Är det där någonting man alltid bär med sig i bakhuvudet, att hur tar jag det om folk hatar vad jag gör?

- Ja, så är det med varje produktion. Varje gång tänker jag att det här är nog sista rollen du får, Josephine, så se till att njuta som fan. Så tänker jag varje gång. Men det är ju sällan det...

Hoppas på det bästa, förbered dig för det värsta?

- Ja, precis! För länge sen, när jag precis började, då var det sjukt jobbigt om någon skrev något dåligt om en, eller om man fick en dålig recension. Men ju mer man jobbar i det här yrket desto mer förstår man att det inte är ofta det man gör blir en succé, om man säger så. Var femte grej du gör kanske blir bra, och de fyra andra skräp. Så är det bara. och även när man gör succé så är det alltid någon jävel som inte tycker om det. Så det är bara att tugga i sig; alla kommer inte tycka om en. Så är det med allt, inom alla yrken, och även privat.

Josephine fnissar lite och jag påpekar att visserligen, men det blir väl ändå lite mer uppenbart när det står i tidningarna varje gång någon tycker illa om en.

- Så klart det är så. Absolut. Men man får bara tänka bort det. Tänka att, vad fan, det är inte kärnfysik jag sysslar med här. Om någon inte tycker om mig i rutan så ja, det var synd för den personen, liksom, för jag ska vara med i tio avsnitt till! Man får försöka ta det med en klackspark.


Vi avslutar vår lunch, och Josephine fingrar eftertänksamt på en vacker ring på vänster ringfinger. Hennes kärlek Erik Zetterberg, som Josephine träffade strax före förra gången hon var på Plaza Kvinnas omslag, friade efter ett år och snart är det dags för paret att gifta sig.

- Det var väldigt oväntat faktiskt, men roligt. Vi hade pratat om det så där generellt, att vi ville gifta oss, men när han friade så trodde jag att han skämtade. Och det sa jag också, tydligen sju gånger. Att skojar du med mig? Skojar du med mig? Till slut fick han säga ta nu ringen, jag får blodstopp i benet! För han stod på knä ... Han är världens finaste!

Det romantiska frieriet ägde rum i Istanbul, en resa som Josephine hade gett honom i födelsedagspresent. Typiskt för hela deras förhållande, förstår jag - resandet är Josephines största passion och något de gärna gör tillsammans. De är relativt nyligen hemkomna från en något udda jorden runt-resa, där de besökte vänner i Hong Kong och Los Angeles, hälsade på Eriks mamma i Chile för att sedan avsluta med en härlig långsemester i Thailand.

- Vi var borta i ett halvår, det var först inte tänkt att vi skulle åka så länge men det liksom bara fylldes på och fylldes på. Det var jättekul, men jag kände att jag var tvungen att komma hem och jobba lite nu. Man blir lite koko i huvudet av att inte jobba i ett halvår. Men det var otroligt häfrigt att få göra den här resan, den kommer ta lång tid att smälta.


Hur går det med bröllopsplanerna då?

- Vi har planerat relativt mycket, men alltså, vi båda är så dåliga på det där. Vi sätter oss ner och säger, älskling, nu måste vi planera. Och så häller man upp var sitt glas vin, och tänker nu kör vi, nu planerar vi. Sen börjar man tänka, åh, vad gott det här vinet var ... Och så säger jag att jag skulle kunna tänkta mig att gifta mig i vitt. Bra! En sak bestämd, jag skriver ner det. Gifta oss i vitt ... Jag alltså, vi har fortfarande inte kommit fram till vad han ska ha på sig. Och så långt har vi kommit ungefär. Det går väldigt långsamt, vi håller fortfarande på att skära i lisotr och så, fundera över vem man ska bjuda.

Planerar ni att skaffa familj?

- Ja, vi vill båda jättegärna ha barn. Snart. Men det är svårt med karriären, gud, tänk om alla glömmer bort mig när jag är gravid? Ska man våga? Men vi vill ha en stor familj, så det är väl lika bra att sätta igång snart!

 

Josephine slår ihop händerna och reser sig från soffan. Det är dags för några avslutande bilder, och hon byter oblygt om och placerar sig framför kameran igen. Osäkerheten hon nyss pratat om syns inte det minsta; prestationsångesten och självmedvetenheten är plötsligt effektivt gömda, inte bara under ett lager av hösttrendig päls, utan framförallt under en mur av humor, självironi och självdistans. Till de suggestiva tonerna av Tje Knifes Epochs rör hon sig säkert framför linsen, och om man inte visste bättre skulle man nästan kunna tro att hon trivdes i strålkastarljuset. Men så tar hon en paus, går fram till fotografen för att titta på bilderna i kameran, och utbrister:

- Bilderna blir ju jättefina, det är bara sig själv man inte är så nöjd med som vanligt.

 

Hon gör en grimas och jag inser plötsligt vad det är som gör Josephine så lätt att tycka om. igenkänningsfaktorn. hon må vara vacker som få, är roligare än så, men kämpar med samma mentala hinder som alla vi andra. Jag är övertygad om att det går att ta sig över, och av hennes framgångar att döma tycks världen redan ha insett vilken fantastisk tjej Josephine är. Det är bara att hoppas att hon snart själv gör det också...

 

 

  

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2014
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ LindaDelicious med Blogkeen
Följ LindaDelicious med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se