Nu när jag har läst ut CHIC nummer 26 (16 December) 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Laila Bagge Wahlgren. Jag tycker att hon är rätt tuff ändå, men ändå väldigt snäll. Jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln.

I vaje nummer lyfter vi fram inspirerande kvinnor. Den här gången får vi möta musikkarriäristan Laila Bagge Wahlgren.

Artikeln är skriven av Emilie Cederquist.

I dag är Laila Bagge Wahlgren en av Sveriges mest framgångsrika kvinnor. Men vägen dit har varit lång och snårig och hon har fått se dröm efter dröm gå i kras.

- Jag har misslyckats, jag har fått nej många gånger och folk har stått och fnissat och sagt "du är inte bra, du kan inte det här". Jag har fått tänka utanför ramarna: "hur ska jag nå de här personerna och få dem att fokusera just på mig". Jag har alltid vågat ta chanser och varit lite galen och tagit kontakt på ett annorlunda sätt. Det värsta du kan få är en utskällning och ett nej men det är inte så farligt. Jag har levt efter filosofin; Vad gör det om man misslyckas?

Laila har alltid varit vädligt målmedveten, men redan som tonåring fick hon sitt första bakslag.

- Jag hade bestämt mig för att bli balettdansös. Jag sökte in till Malmö Stadsteater och tog det på störrsta allvar. Det tog stopp vid läkarundersökningen för mina vrister var för låga. De sa att jag aldrig skulle bli någon ballerina i tåspetsskor och jag minns hur besviken jag var. Jag vevade ner rutan på bilen när mamma körde hem igen och kastade ut skorna på motorvägen.

Det var där och då som Laila bestämde sig för att satsa på musiken. Hon insåg snabbt att framtiden inte fanns i lilla Löddeköpinge i Skåne där hon växte upp och efter gymnasiet tog hon sig till Stockholm för att få in en fot i musikbranschen.

- Jag hade inga kontakter och ingenstans att bo. Alla var så himla otrevliga, om jag frågade var ett ställe låg sa busschauffören "köp en karta". Jag gick till Arbetsförmedlingen men fick ingen hjälp där. Jag kände mig som den mest ensamma personen i hela världen och undrade hur jag skulle ta mig ur det och få ett jobb.

Hur gjorde du?

- Jag tänkte att om ingen är beredd att ge mig ett jobb eller satsa på mig för att jag inte har något CV, då måste jag fixa mina jobb själv. Jag startade mitt första bolag och har aldrig varit anställd, för ingen har gett mig något någonsin. Jag satte ihop tjejgruppen Joy och ringde runt till företag och fick in gig på företagsevent som vi kunde leva på. Man kan inte vänta på att någon ska knacka på dörren, man måste fixa sina egna arbetstillfällen.

Under tiden med Joy träffade Laila sin blivande make och kollega Anders Bagge. De bestämde sig för att inte jobba ihop, men det slutade med att de ändå skrev låtar tillsammans och med hjälp av en av låtarna fick Laila ett eget skivkontrakt och sålde så småningom 98 ooo skivor i Japan.

- Det var helt fantastiskt. Vi åkte på turné och vi var gifta då, Anders och jag, men jag var tvungen att ta av mig vigselringen, för jag fick inte berätta det för mitt skivbolag. Och Anders var ju med hela tiden så vi fick frågor i intervjuer "har det aldrig funnits någon attraktion mellan er?" och jag fick sitta och blåljuga. Tills det kom fram till slut, när de såg att vi bara hade ett hotellrum, haha.

Och en dag ringde det legendariska skivbolaget Motown och signade dig.

- Ja, men det gick ju tyvärr inte så bra, haha. Det var då skivbranschen började förändras och chefen på Motown fick sparken, så det var ingen som höll i mitt ptojekt. Jag skulle precis börja och sedan totalfloppade det. Då satte jag mig ner och gjorde en rannsakning och insåg att jag inte är så jädra bra på att sjunga. Jag är bättre på allt det där bakom kulisserna, att ta hand om andra artister.

Hur kändes det att ge upp din egen artistkarriär?

- Det är klart att det gjorde ont, det gjorde jätteont. Men någon gång måste man se sig själv i spegel och våga vara kritisk. man kan inte springa efter en dröm som man inte är menad för, alla kan inte vara artister. När jag väl sadlade om till manager insåg jag att det var min rätta plats.

Hur kändes det då?

- Det var så skönt, jag slapp må dåligt. Varje gång jag ställde mig på en scen mådde jag dåligt för innerst inne visste jag att jag inte var tillräckligt bra. Jag hade lika väl kunnat välja att inte ge upp, men då tror jag att jag hade varit en misslyckad musiker och suttit i en etta och druckig nudelsoppa idag.

Hur ska man göra för att lyckas?

- Ställer man fram en skål med tre bitar godis i så tänker många "åh, det är bara tre kvar" medan jag skulle tänka "åh, där ligger lite godis som jag kan äta". Det är den inställningen som är den fina linjen mellan om du kommer att lyckas eller inte. Ser du allting negativt så ser du heller ingen utväg. Men tänker du att det fixar sig, även när allt är nattsvart, då kommer du att klara det.

Du har skrivit låtar till bland andra Celine Dion. Skriver du låtar nu?

- Jag älskar att skriva och har skrivit låtar sedan dess, men de ligger i en låga för jag tycker inte att de är tillräckligt bra. Jag ställer jättehöga krav på mig själv. Om jag ska skicka ut en låt så ska jag känna att det är en hit, annars lägger jag den i byrålådan.

Vad är svårast med ditt jobb?

- I "Idol" är det svåarare att säga till folk att de inte är bra, för jag vet att de blir ledsna. Jag är inget stenansikte som saknar hjärta så det är klart att det är jobbigt, framförallt om personen är snäll och gullig. Men har personen en kaxig attityd så har jag inte så mycket känslor om jag ska vara helt ärlig, haha. Då känns det mer som att personen behöver bli nedplockad på jorden.

Det har ju pratats en del om mobbnings-Tv.

- Jag måste säga att jag inte tycker att vi är så hemska. Vem har inte fått ett nej? Verkligheten ser ut så. Det som sägs bakom ryggarna i den här branschen är mycket värre än det vi säger på TV.

Berätta om den peppande ungdomsturnén du jobbar med?

- Det är jättekul! Man kan tycka att det är raka motsatsen till "Idol" men då har man inte fattat grejen. Vi säger nej till många, men till lika många säger vi att de är fantastiska. Jag vill fortsätta tända gnistan hos ungdomar och visa att ingenting är omöjligt. Vad fasen gör det om du misslyckas?

Hur får du tiden att räcka till?

- Jag är lite av en arbetsnarkoman. Man ska inte tro att man får någonting gratis. Allt är möjligt men det innebär coskå ett enormt jobb. Jag har aldrig semester, ringer det så måste jag svara.

Laila har en 7-årig son, Liam, från ett tidigare förhållande och sedan mars 2o1o är hon gift med skådespelaren och artisten Niclas Wahlgren. men hon har inga problem att kombinera sin framgångsrika karriär med familjelivet.

- Mitt jobb är bra, för min son kan följa med mig mycket och han tycker att det är kul. Han går i skolan på dagarna och på kvällarna har jag "Idol" och då följer han med. Jag har en barnvakt som hämtar honom när han är trött och sedan vaknar vi tillsammans på morgonen. Allting går om man vill.

Vad längtar du efter?

- Jag trivs väldigt bra där jag är nu men jag drömmer om att bara stänga av telefonen och vara bortrest i ett år. Att ta med mig hela min familj och bo på en båt någonstans i Thailand, men det går inte när man är egen företagare. 

Ångrar du något?

- Jag har alltid intalat mig själv, och jag lär min son det också, att man aldrig ska ångra någonting, för de sakerna man har gjort har också gjort en till den man är idag. Det är klart att jag har gjort en del dumma saker, men jag måste bemöta det jag har gjort och lära mig någonting av det. Sådan var alltid min mamma, hon är min stora förebild. Alltid när jag har tingt henne och gråtit så har hon sagt "men Laila, nu har du lärt dig det, nu vet du, nu kommer du aldrig att göra så här igen". Och det är ju sant. det är inte så himla farligt. Så länge man inte har mördat någon går allt att reparera...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Min absoluta drömväska ALLA kategorier    En Chanel-väska kommer jag definitivt äga en dag!  #Chanel #Chanelbag ...

Idag åkte jag in till stan då jag inte vart där på länge. Utbudet är mycket bättre inne i stan också, och nu innan Jul är det så mysigt att gå där inne med all julpyntning som är. Vill helst åka till stan minst en gång när jag är hemma i Göteborg. Ja...

Idag var det dags att åka hem till Göteborg igen, sista gången innan jul. Då jag är sjukskriven nu behöver jag komma bort lite, och då passar det jättebra att åka hem. Som vanligt har jag gått en sväng på Torget som jag brukar göra när jag kommit hit...

Om det blev lite shopping igår kan man ju säga att jag tog igen det idag - med råge!! Haha, det blev en del. Var inne i alla möjliga butiker idag där jag kollat runt. Dock så har inte nåt vart särskilt dyrt utan jag har kommit undan väldigt bra ändå....

Tidigare idag åkte jag hem till Göteborg så som vanligt gick jag ner till Torget nu på kvällen för att kika lite. Hann inte med så många butiker idag fast å andra sidan har jag ju hela helgen på mig. Däremot såg jag att Vero Moda hade 5o% på ALLT i h...