Jag är redan rastlös! Fy fan vad sämst det är. Hade det bara vart bättre och varmare väder nu då jag tänkt jag skulle vart ledig så hade det vart en annan grej, men nu blåser det ju som in i helvete ute igen, och då är det bara jobbigt.

Har vart ute och cyklat en sväng idag också, men jag tog halva slingan idag istället. Var nere på stan inne på Lindex först och kika lite snabbt bara innan jag cyklade mot ICA.

Hahaha, inne på ICA fick jag mig ett gott skratt, och jag kunde inte sluta när jag cyklade hem heller. Snacka om att jag är rätt övertrött ändå. Märks att man sover PISSDÅLIGT!! På ICA köpte jag bara Baugetter (två stycken små), MER dricka, Skagenröra och Tv-tidningen.

Jag ligger och tänker alldeles för mycket, men det är på bra saker och bra personer - inget annat, hihi   

Nä, nu ska jag fortsätta glo lite på teven igen. Hoppas att Ni har det bra. Tjing tjong

Idag har det vart sol med massa moln, MEN jävligt blåsigt!! Är riktigt trött på denna blåsten nu så det fick bli jacka på idag.

* Skinnjacka, H&M- Gillar denna jackan!

* Linne, H&M- Har inte använt detta linnet på jättelänge, men det ska bli ändring då det är riktigt snyggt!

* Jeansleggings, Cubus- Super sköna!

* Strumpor, Lindex.

* Esprit Ballerinaskor, Johanssons Skor.

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Jessica Alba. Jag tyckte att det var intressant att läsa så därför tänkte jag skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln. Hon är rätt så öppen med en del privata saker ändå vilket är bra.

Jessica Alba har länge försökt skaka av sig sin sexsymbolstämpel. Det är lättare sagt än gjort när man ser ut som ett bombnedslag och när man har agerat strippa och avklädd i flera succéfilmer. Men Jessica Alba har mognat, blivit mamma - och är trött på hela sin skapada image.

Artikeln är skriven av Tina Jöhnk Christensen. Översättning och bearbetning Malin Ericsson.

Det är bland annat filmer som Sin City som gav Jessica Alba stämpeln som sexsymbol. Hon var bara 23 år gammal när hon spelade rollen som Nancy Callahan, från Frank Millers seriealbumsversion, en kvinna som strippar i cowboyhatt och läder. Men Jessica Alba var långt ifrån bekväm i sin roll och hon var tvungen att göra noggrann efterforskning om strippklubbar i New York, Los Angeles och Texas. Hennes kunskaper om strippklubbar var begränsad och dessutom hade hon rampfeber.

- Jag var livrädd. Jag var verkligen svettig, varm och nervös. Jag höll på att bli galen och flippade verkligen ur, säger hon och rodnar nästan vid tanken. Det var på tal att jag, om jag ville, kunde vara naken men jag kände mig inte alls bekväm med att vara avklädd på det sättet i en film.

Jessica Alba har spelat just strippa i Sin City, actionhjälte i serien Dark Angel, sexig dansare i Honey och osynlig kvinna i seriefilmatiseringen Fantastic Four. Nu är hon aktuell i filmen Machete, där hon spelar en hårdnackad, hemlig agent.

- Jag är ganska vild i filmen, och min karaktär var väldigt matig när jag fick manuset, säger Jessixa Alba om hennes andra film med Robert Rodriguez (Sin City var deras första film tillsammans). Jag är riktigt konservativ, så jag är alltid nervös när jag ska spela in sexscener. Jag kan knappt andas, så Robert måste verkligen lugna mig.

Trots att regissören Robert Rodriguez ser sexappeal hos Jessica är stjärnan inte helt förtjust i den image hon skapar, och försöker ständigt förändra den.

- Jag arbetar i en bransch som styrs av män, betonar Jessica som är avslappnat klädd i en lång grå klänning som är sexig utan att vara avslöjande. Jag är inte feminist, men jag skulle vilja göra filmer om kvinnor för kvinnor. Det är bra med variation och det finns inte tillräckligt med kvinnliga regissörer och producenter i min bransca. Kvinnor har ingen röst i Hollywood.

Under 2oo6 visade Jessica att hon inte har några problem med att vidta åtgärder om någon blir för påträngande, och sa ifrån ordentligt med hjälp av en strämningsansökan när Playboy använde en promotionbild av henne i bikini från filmen Into the Blue på omslaget. Målet lades dock ned efter att Playboys ägare Hugh Hefner skrivet ett personligt och ursäktande brev direkt till henne.

- De försöker alltid betona din sexualitet, för det får männen att gå på bio. Jag har aldrig gått med på det. Det är inget att skämmas över, men absolut inget jag identifierar mig med.

Det känns som om den unga skådespelaren ännu väntar på sitt genombrott som seriös skådespelare. Hon har medverat i filmen som Honey och Fantastic Four men har även försökt att byta genre med hjälp av The Love Guru och Good Luck Chuck. Men det är svårt för Jessica Alba att bli tagen på allvar.

- Det finns många som har en åsikt om vad jag kan och inte kan. Men jag tar det inte personligt eftersom jag vet att detta bara är Hollywood. Jag arbetar hårt för att visa vad jag kan. Jag har ännu inte kunnat visa vad jag kan åstadkomma rent kreativt. Jag vill absolut inte att folk ska tro att jag bara är en idiot och en sexsymbol som killar ska dregla över. Jag vill bevara min integritet. 

Att Jessica Alba har blivit mamma har gett henne nytt perspektiv.

- Tidigare hade min identitet helt och hållet att göra med min karriär, och jag ville göra populära filmer som nådde hela världen. Nu har jag en helt annan metod, jag gör mycket hellre filmer som är tillfredsställande att göra och det är egentligen ganska logiskt.     

Den 7 juni för två år sedan födde Jessica Alba en dotter. Honor Marie var inte planerad eftersom allt rullade på väldigt snabbt sen hon träffade pojkvännen Cash Warren. Men de valde att behålla barnet och gifta sig.

- Det är viktigt att ge sitt barn ett unikt namn för det är en stor del av dess identitet, säger Jessixa, som själv var på väg att uppkallas efter Farrah Fawcett på grund av hennes mors danska anor. Namnet ändrades dock när hon kom till världen och inte alls hade något skandinaviskt utseende.

- Mitt namn är för vanligt. Det fanns många tjejer i min skola som hette Jessica, så jag kände aldrig att jag stack ut från mängden.

Dottern föddes blott 19 dagar efter att paret hade smugit sig in i rådhuset och gift sig. Ett bröllop som skedde utan att varken familj eller vänner visste om det, allt för att de verkligen skulle få njuta av det helt för sig själva. Även om giftermål och barn kom plötsligt så lärde paret känna varandra redan 2oo4, då de träffades under inspelningen av Fantastic Four där Cash Warren var regiassistent. Ett möte som inte alltid var en dans på rosor.

- Jag kastade ut honom, säger Jessica och skrattar. När du är gravid är dina känslor mycket mer intensiva. Om det var lite rörigt omkring mig och mina skor stod på fel plats så höll jag på att explodera. Men Warren var väldigt tålmodig. Han gav mig en kram, lugnade mig och sa att allt skulle ordna sig.

Jessica Albas finger är prytt av en 2,5 karat diamantring och hon ser oförskämt lycklig ut vid tanken på sin man. När hon såg honom för sex år sedan, var det kärlek vid första ögonkastet.

- Direkt efter att jag hade träffat honom ringde jag en vän och berättade att jag träffat en man som jag kände att jag alltid känt och alltid skulle känna, säger hon och ser allvarlig ut.

Hon visste redan då vad hon ville och inte ville. Den unga skådespelaren hade redan gått på ett par nitar, hennes före detta fästman Michael Weatherly, som hon spelade mot i Dark Angel, bröt deras förlovning efter två år. Han var hennes första kärlek.

- Det var en bra erfarenhet för mig, säger hon eftertänksamt. Det är viktigt att du har gått igenom kärleksbekymmer i ditt liv så att du lär dig att uppskatta kärlek.

Efter uppbrottet gick hon, som hon själv beskriver det, igenom en vild period och dejtade både Mark Wahlberg och Paul Walker. 

- Kvinnor behöver inte bli kära i en man bara för att de älskar med honom. Män kan göra som de vill och det är helt accepterat. Det är löjligt att tro att kvinnor inte kan göra detsamma. Gör inte en så stor grej av det. Sex är sex.

Som ung flyttade familjen mycket på grund av faderns arbete. När Jessica var 12 år hade hon gått i elva olika skolor.

- Jag var annorlunda, säger hon om hennes barndom. Jag levde i min egen värld och hade en otroligt livlig fantasi, eftersom jag var helt ensam inbillade jag mig ofta att jag var en superhjälte som kunde göra alla möjliga slags övernaturliga saker. Jag älskade att göra mig till och låtsas att jag var någon annan.  

Redan som tolvåring var hon besluten att bli skådespelare och övertalade sina föräldrar att ta henne på audition.

- Jag var fast besluten att jag borde göra det och jag har alltid varit tuff när jag bestämt mig för något. Även om det är en hård bransch så visste jag att jag ville vara någon.

Det visade sig vara det perfekta valet, och den 12-åriga flickan kände sig snabbt hemma i filmvärlden.

- När jag var på min första filminspelning upptäckte jag en känsla av samhörighet, en sammanhållning jag aldrig känt.

Men det dröjde innan Jessica upptäckte sin attraktionskraft, som barn var hon osäker och fokus låg på det inre snarare än det yttre. 

- Jag var inte alls medveten om att jag var sexig, säger hon och hennes bruna ögon är uppriktiga trots att det är svårt att tro när man sitter mitt emot denna nästan gudomligt vackra kvinna.

- Jag trodde inte killarna gillade mig för att jag inte var en California Girl med blå ögon och blånt hår. Det tog många år innan jag kände mig bekväm med min sexualitet. jag tror att jag var ungefär 22 år när jag slutade skämmas och tycka synd om mig själv.

Jessixa Alba är allvarlig. Och har den där övernaturligt vackra kvinnan väl bestämt sig för att skaka av sig sin egen sexsymbolstämpel så får vi väl bara vänta och se...

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Ät dig ung - mat som ger resultat. Detta tyckte jag var väldigt intressant att läsa om så därför tänkte jag skriva ner vad jag kunde läsa i artikeln.

Lyxiga hudvårdsprodukter i all äta, men grunden till varaktig skönhet kommer inifrån. Plaza Kvinna guidar dig bland superbär, vitaminer och fettsyror - och ger dig en snabbkurs till hur du äter dig ung!

Artikeln är skriven av Charlotta Jakobsson.

Tillhör du dem som gladeligen lägger tusenlappar på de senaste ansiktsbehandlingarna, cremerna och serumen, men som inte tänker två gånger på att det du verkligen stoppar i dig och äter påverkar din hud, ditt hår och ditt utseende i stort?

Inte så konstigt kanske - det är lätt att glömma innehållet när man fokuserar på ytan. Men för att vi ska se ut som vårt allra bästa jag, så krävs det också att vi mår bra; och där spelar kosten en vital roll. Det är kanske inte rimligt att tro att vi ska kunna brida tillbaka åldrandets klocka med hjälp av mat eller kosttillskott; men att äta rätt kan både skjuta upp och sakta ner åldrandet, på utsidan så väl som in insidan.

Att vi med hjälp av mat faktiskt kan påverka vårt åldrande och vårt utseende är varken en speciellt ny eller radikal uppfattning. Men precis som med allt annat går det även på det här området trender i vad som hetast, nyast och mest effektivt. Vem har till exempel inte hört uttrycket superbär, som ofta används som ett gruppnamn på flertalet mer eller mindre exotiska bär som tack vare sin höga koncentration av antioxidanter, vitaminer, mineraler och proteiner anses supernyttiga både för vår hälsa och vårt utseende. Just halten av antioxidanter är nyckeln för dessa bärs popularitet; för precis som när det gäller produkter som används utanpå kroppen tillskrivs livsmedel med högt antioxidantinnehåll föryngrande egenskaper. Enkelt beskrivet så är oxidation en process som skapar fria radikaler; som i sin tur skadar levande celler och därmed både påskyndar åldrandet och har negativa effekter på våra kroppar. Oxidation går inte att undvika, därför att det bland annat sker när vi andas, och när vi omsätter näringsämnen. Anitioxidanter har, som namnet antyder, förmågan att fånga in och/eller oskadliggöra de fria radikalerna. Därför är antioxidanter inte bara väsentliga för att vi ska kunna se så unga och fräscha ut som möjligt; de skyddar oss också mot hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och flera olika cancerformer. Ett sätt att ange hur antioxidantrikt ett livsmedel är, är att mäta dess ORAC-värdet (oxygen Radical Absorbance Capacity, eller ungefär "förmåga att absorbera fria radikaler"). Värdet anger hur mycket antioxidanter 1oo gram av ett livsmedel innehåller, och går från 6o för gurka till 446o för blåbär.

Till de mest omtalade superbären hör acai; ett bär som härstammar från Amazonas och är extremt rikt på antioxidanter, men även på fibrer, essentiella fettsyror, kalcium och magnesium. Acai innehåller även en liten mängs reserveratrol, som är en speciell antioxidant som bland annat är antiinflammatorisk, cancerhämmande och virushämmande. Acai finns i juiceform och som snacks och kosttillskott i hälsokosthandeln, men det är även en av huvudingredienserna i Kiehl´s nya ekologiska hudvårdsserie Acai Damage Repairing Collection.

Ett annat väl omskirvet superbär är det asiatiska gojibäret, som bland annat används flitigt i traditionell kinesisk medicin. Bäret, som man oftast hittar antingen i torkad form eller som juice, innehåller det mesta vi behöver i form av mineraler, vitaminer och proteiner.

En nackdel med dessa superbär är dock att de oftast är väldigt dyra. Det finns billigare, så gott som likvärdiga alternativ, och vi behöver inte bege oss så långt hemifrån för att hitta bär som är sprängfyllda av nyttigheter. Med sin extremt höga koncentration av antioxidanter är blåbär något av det nyttigaste vi kan äta. Cathrine Schück är kostorienterad psykoterapeut och författare till boken Ät dig yngre, och för henne är blåbär ett måste.

- Blåbär är det bästa superbäret enligt mig. Det är det enda jag aldrig vill vara utan. Bär kan man också äta i väldigt stora mängder, då de innehåller bra med vitaminer men inte så himla mycket socker. Däremot ska man vara försiktig med frukt, som visserligen är vitaminrik men som innehåller mycket socker, menar Cathrine Schück.

Förutom antioxidantkoncentrationen har blåbär gynnsamma effekter på hjärnan, och skyddar mot urinvägsinfektioner tack vare naturliga antibakteriella ämnen. Men även andra vanliga svenska bär som björnbär, hallon, jordgubbar, lingon och tranbär är guldgruvor till livsmedel för den som vill äta sig ing. Björnbär, till exempel, innehåller stora mängder polyfenoler, en grupp antioxidanter som skyddar mot cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Hallon i sin tur tros ha förmågan att öka fettförbränningen, medan jordgubbar är rika på så väl antioxidanter som mineraler och vitaminer. Slånbär, nypon och aroniabär är även bär som enligt en relativt ny studie är väldigt antioxidantrika, och därmed också kan klassas som superbär.  

Men även om vitaminer och antioxidanter tar oss en lång väg när det häller kosthållningen finns det flera andra saker bi bör tänka på när det kommer till vad vi stoppar i oss. Cathrine Schück menar att den första, viktigaste regeln när det gäller att äta sig ung är att äta riktig mat.

- Det är logiskt. Skippa alla ersättningar, och ät så rent och oraffinerat som möjligt. Man blir vad man äter. Stoppar du i dig skit, så ser du ut som skit. Så läs på förpackningarna vad maten innehåller, och innehåller det någontind som du inte känner igen så kasta bort det, understryker Cathrine Schück.

Cathrine Schück tillhör de som är övertygade om att vad vi äter påverkar det yttre så väl som det inre åldrandet.

- Genom att äta på ett visst sätt som gör att man ökar fettförbränningen men minskar oxidationen i kroppen så kan man bromsa åldrandet. Man äter sig inte yngre, men man äter sig snabbt gammal. Är du ung så kan du stoppa klockan, och är du lite äldre kan du sakta ner den. Du kommer må bättre, få en kropp som fungerar optimalt långt upp i livet och du kommer också att se yngre ut eftersom du får en rosigare hy, bättre kvalitet på hår och naglar och se allmänt friskare och fräschare ut.

För att uppnå detta förespråkar Cathrine att vi förutom att äta tillräckligt med vitamin-, mineral- och antioxidantrika livsmedel även skär ner på vissa saker som vi äter för mycket av.

- Det är ett faktum idag att socker och snabba kolhydrater får cancercellerna att växa snabbare hos någon som har cancer, och även åldrandet påskyndas av mat som innehåller för mycket av detta. Sen tycker jag även att man ska var väldigt sparsam med gluten och komjölk. Vi äter alldeles för mycket mjölkmat, och många människor har onödigt svullna magar eftersom de får i sig mer mjölmat än kroppen klarar av att bryta ner. Och stora mängder komjölk, till exempel att dricka mycket caffe latte, det är inte bra. Komjölk är den perfekta födan för en kalv, men inget för människor. det är en skröna att vi behöver mjölk för att skydda oss mot till exempel benskörhet, om man tittar på vilka kvinnor i världen som har minst benskörhet och benbrott så är det de asiatiska. De äter väldigt mycket sojaprodukter, men inga mejeriprodukter.

Vilka livsmelel får vi i oss för lite av?

- Det är lite kontroversiellt att säga, men fett. Kvinnor är så otroligt fetträdda, vi är uppvuxna i en generation som äter för lite bra fetter. Bra fett, som omega 3, gör att hjärnan fungerar bättre. Det finns till och med fetter idag som kallas metabolic farts (ungefär "ämnesomsättningsfetter") som faktiskt främjar förbränningen. Vi behöver äta animaliskt fett också; generellt så mår vi bra av naturliga fetter som kroppen kan bryta ner. Kvinnor är ganska bra på att äta frukt och grönsaker, så när någon har torr och tråkig hy, eller ser trött och glåmig ut sp är det ofta inte det som är problemet utan att de äter för lite fett.

Howard Murad, en av världens främsta hudläkare, är inte bara hjärnan bakom hudvårdsmärket Murad utan också förespråkare av kostens vikt för att hålla oss unga både fysiskt och utseendemässigt. Han har utvecklat en teori som kallas The Science of Cellular Water, som går ut på att nyckeln till ungdom ligger i att genom kost och skyddande produkter hjälpa hudens och kroppens celler att behålla så mycket vatten som möjligt.

- Det som händer med oss när vi blir äldre är att vi blir uttorkade. Man kan tänka att människor är som plantor, som unga är de fräscha och fyllda av vätska, men med tiden torkar de ut. Och det är inte bara vår hud som blir torrare med åldern, utan alla våra celler. Vi exponeras för sol och föroreningar, vi blir sjuka och stressar, vilket alla leder till uttorkning. För att motverka detta räcker det inte att se till att få i oss tillräckligt med vätska, eftersom cellerna med tiden förlorar sin förmåga att hålla kvar denna. Vi måste alltså först stärka och reparera cellerna så att de återfår denna förmåga, och det gör vi bland annat genom kosten.

Murad är även ett märke som inkluderar kosttillskott i sitt hudvårdssortiment, men Howard Murad menar att det är bättre att få i sig näring på naturligt sätt.

- Det finns definitivt kosttillskott som förbättrar hudens hälsa, men före medicin kom mat, och jag tror stenhårt på att om vi åt bättre så skulle vi inte behöva så mycket tillskott och mediciner.

Precis som Cathrine Schück anser Howard Murad att bra fetter är väldigt viktiga eftersom de drar vatten till cellerna. Bra fetter hittar vi bland annat i lax, valnötter och linfrön. Det vi bör äta allra mest av, enligt honom, är rå frukt och råa grönsaker, som förutom att de är rika på mineraler och vitaminer även innehåller vatten som lättare tar sig in i kroppens celler än det vatten vi dricker. Vidare är fullkornsprodukter och bra proteiner nödvändiga.

- Fullkornsprodukter är inte bara bra på grund av att kolhydraterna är långsamma, utan även för att fröernas skal hjälper till att bilda collagen och elastin. När det gäller proteiner finns det tre typer av bra källor, som alla är vad jag kallar kompletta råvaror, det vill säga saker som innehåller allt som behövs för att skapa liv. Det är ägg, bönor och frön, och det är inte bara bra proteinkällor utan även viktiga eftersom sw bryts ner till aminosyror, som i sin tur hjälper kroppen att bryta ner ämnen som är viktiga för cellerna.

Howard Murad menar att små kostförändringar spelar roll.

- Jag förväntar mig inte att någon ska äta exakt efter mina rekommendationer. Men om jag kan uppmuntra till att äta en grönsak till per dag, eller att äta lite linfrön varje dag, så påverkar det positivt. Hudvård är hälsovård. Om du inte mår bra kommer du inte att se bra ut på utsidan heller.

Det kan tyckas som många saker att hålla i huvudet - eller kanske snarare magen - men det finns inga genvägar till att äta sig ung. Precis som att en dyr och lyxig hudvårdsprodukt kommer att ha mycket liten effekt om du inte tar hand om dig själv i övrigt, räcker det inte med att äta en handfull superbär om dagen för att uppnå de föryngrade egenskaper som en riktigt hälsosam kost kan ge dig. Och kosttillskott kan komplettera, men inte ersätta en nyttig mathållning. Det har diskuterats kring hurvida livsmedel nuförtiden är näringsmässigt utarmade jämfört med för några decennier sen, men ännu finns inga undersökningar som understödjer detta. Därför är det fortfarande tveklöst bättre att förlita sig på riktig mat för att täcka upp sina kostebehov, både för hälsans skull och för utseendets. I slutändan är det logiskt. Ät rent, ät helt och varierat. det kan låta tråkigt, men även ytliga skönhetsattribut som jämn, strålande hy, klara, pigga öron och friskt, starkt hår börjar på insidan. Helt enkelt; mar som får dig att må bra får dig också att se bra ut...

SÅ HÄR ÄTER DU DIG UNG & SNYGG!

Ät mer av:

* Råa grönsaker - innehåller massor av vitaminer och bra vatten-

* Blåbär - ett av de mest antioxidantrika livsmedlen.

* Superbär som gojibär och acai - packade med nyttigheter som vitaminer, mineraler, antioxidanter och proteiner.

* Spirulina - extremt högt näringsinnehåll.

* Linfrö - superbra fetter som främjar förbränning och ett yngre utseende.

* Omega 3, 6 och 9 - essentiella fettsyror.

* Fläder - antioxidantiskt såväl som inflammations- och virushämmande.

* Granatäpplen - är ruskigt gott och rikt på antioxidanter. Sägs dessutom förbättra fertiliteten hos män.

* Physalis, eller inkabär som den torkade varianten kallas - packade med vitaminer som A- och C-vitaminer och fyra olika sorters B-vitaminer.

* Chiafrön och chiamjöl - en av de senaste upptäckterna bland superlivsmedel. Rikt på omega 3, protein, vitaminer, mineraler, kostfibrer och antioxidanter. Är dessutom glutenfritt och sägs kunna minska sötsug.

Ät mindre av:

* Snabba kolhydrater.

* Raffinerad mat med mycket tillsatser.

* Onaturliga fetter, såsom margarin.

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas November nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Josephine Bornebusch. Jag tycker att hon är bra och dessutom är hon ju med i populära Solsidan, så jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln.

Med Solsidan tog hon steget från skådespelare till en av våra mest framgångsrika komedienner. Snart är hon tillbaka med en ny säsong - och rollerna fortsätter att rulla in. Men livet är inte bara en lek för vår nya humorstjärna. Plaza Kvinna har mött Josephine Bornebush i ett samtal om prestationsångest, kärlek och egen självbild.

Artikeln är skriven av Charlotta Jakobsson.

Den som förväntar sig att hitta några likheter mellan skådespelaren Josephine Bornebusch och Mikaela Schiller, hennes karaktär i ontaladem Kristallenbelönade tv-serien Solsidan kommer förmodligen bli besviken - eller åtminstone väldigt förvånad. Istället för Mickans lagda lockar och diskreta outfits är Josephines hår snarare lagom rufsigt och hon är avslappnat men trendigt klädd i blåa jeans och en stickad Bretonrandig tröja matchat med bruna mockaboots och en brun Miu Miu-väska när hon dyker upp i fotostudion i centrala Stockholm. Det är en sömning söndagsförmiddag - den enda dagen den fullbokade Josephine hade tid - och hon kommer med en take away-kaffe i handen.

- Det där är så roligt, för det är många som tror att jag är lite så ... Det skrevs i en tidning att det förstår man ju att Bornebusch har fått spela den där karaktären, det är så typecastat. Ungefär. Men det är ju verkligen raka motsatsen, jag har ingenting gemensamt med Mikaela Schiller.

Hon skrattar, men är ändå snabb att hävda att hon tycker om att spela Mickan, som hon beskriver som en skev karaktär.

- Ena sekunden är hon en riktig bitch, man hatar henne och tycker att hon är helt cp, och sen andra sekunden å är hon faktiskt liten och mår lite dåligt över att inte kunna vara en bra mamma. Och vill bara bli älskad. Så där som alla andra också gör liksom. Men hon och jag är ju verkligen så långt ifrån varandra som man kan komma.

Det hade inte behövts poängteras. Trots att Josephine har många år i branschen och många roller bakom sig är succén med Solsidan kanske den främsta anledningen till att hon sakta men säkert håller på att bli ett namn på allas läppar. Ändå finns det ingen risk att man, när man står öga mot öga med Josephines 18o centimeter långa, energiska uppenbarelse, misstar henne för kvinnan hon spelar. Mickan skulle nämligen högst troligast inte uttrycka sig genom att krydda varannan mening med svordomar. Förmodligen skulle hon inte heller tatuera in en streckkod i svanken, vilket, upptäcker jag under ett av dagens många ombyten, är precis vad Josephine har gjort. Står den för något speciellt? undrar jag försiktigt.

- Den står för en fylla i Mexiko, när jag var typ 17. Siffrorna är mitt personnummer men själva streckkoden är tagen från en Coronaflaska. 

Hon gör en skämtsam min och låter självironisk på ett sätt som snart ska visa sig vara väldigt typiskt för henne.

När kaffet är uppdrucket och makeup och dagens första outfit - en höstig härlig kofta över en läcker men enkelt skuren klänning - är på plats beger vi oss ut. En kort promenad från studion fotograferar vi omslagsbilden, med ett höstigt Stockholm som den perfekta bakgrunden. Luften är klar, höstkylan lätt krispig och ett mjukt molntäcke liksom bäddar in den blå himmeln. Josephine ser slående ut där hon står, och till fotografens förtjusning drar hon vant i koftkragen och blickar stint in i kameran. Med små gester gör hon stort intryck, och hon attraherar snart grupper av nyfikna åskådare. Ett litet gäng tonåriga tjejer tittar förtjust fnittrande på samtidigt som de knappar på sina mobiler. Av den självmedvetenhet och osäkerhet som Josephine snart ska komma att berätta om märks ingenting. Istället ser hon lugn och självsäker ut, van vid både kamerablixtarna och uppmärksamheten.

Josephine växte upp i Stockholm; familjen bodde först på Södermalm men när föräldrarna separerade flyttade Josephine med sin mamma ut till Nacka. Hennes val av yrke kom naturligt; Josephine har, med egna ord, alltid varit en teaterapa som spexat och varit med på roliga timmen, och hon har dessutom gott om branschmänniskor i familjen. Mamma Cian är scenograf och moster Claudia Gali är skådespelare. 18 år gammal hamnade Josephine för första gången i allmänhetens blickfång med rollen som överklasstjejen Madeleine i Rederiet, som snabbt följdes av roller i Vingar av glas, Järngänget och Hundtricket - men sen tog det stopp. I flera intervjuer har Josephine berättat om åren där rollerna inte kom, och hon fick tillbringa tid med att arbeta i sin pappas bar i Mexiko.

- Nu när jag gar jobbat ett tag så har jag insett att det är ju så det är att vara frilans. Men då var det jobbigt, och jag tänkte att jaha, är det över nu? Panik, liksom! Det var så oväntat ocksåm eftersom Hundtricket hade blivit så hyllad så tänkte jag men fan vad schysst, en räkmacka rätt in bara.

Hon slår ihop händerna i en gestikulerad räkmacka och sjunker tillbaka i den lite slitna soffan där vi har satt oss för att äta lunch, uppflugna på en pytteliten scen inne i fotostudion.

- Men tvärt om. Så var det ju verkligen inte. Och idag har jag lärt mig att det spelar ingen roll hur stor succé du än gör, det säger ändå inte att du med säkerhet kommer få jobb.  

Hur tar man sig igenom sådant utan att tappa tron på sig själv?

- Jag vet inte ... Livet går ju inte ut på att jag vill, jag vill - och så blir det så. Utan det är jag vill, nähä, det funkade inte, men okej, då gör jag något annat. och så får man vara glad när man väl har jobb, helt enkelt.

När vinden vände och rollerna började komma igen var det komediserien Playa del Sol som blev Josephines comeback. Och plötsligt var det som en komedienne vi blev vana att se henne, fast humorfacket aldrig varit något som Josephine själv strävat efter.

- Förut kände jag att jag inte ville hålla på med humor, för jag trodde inte att folk skulle ta mig på allvar då. Men nu när jag inser att det gör de visst det, bara man hamnar i rätt kretsar, då är det skitkul! Nu känns det så roligt att jag hamnade här!

Trots att Playa del Sol följts av roller i Parlamentet, Lilla landet lagom och nu Solsidan så ser inte Josephine sig själv som rolig.

- Nej, det vet jag inte om jag kan säga att jag är. Det är ju inte så att man alltid vaknar upp och känner sig rolig om jag säger så. Nör man jobbar med de här produktionerna som jag har fått möjligheten att göra, så är det ju så många andra som står för roligheterna egentligen. Det är ju folk som skriver manus och därmed skämten till mig till exempel, jag behöver bara ha någon slags timing för att leverera de där replikerna.

Hur skulle du beskriva din humor?

- Det är en jättesvår fråga. Men att kunna driva med sig själv, det tycker jag är viktigt. Hellre klankar jag ner på mig själv än på någon annan. Så självironi, att inte ta saker på fullaste allvar.

Vad tror du det är som har gjort just Solsidan till en sådan succé?

- Igenkänningsfaktorn. Vi trodde väl från början att det skulle bli rätt smalt, just eftersom det handlar så mycket om solsidan och de som bor där. Men så blev det ju inte alls; alla människor kan känna igen sig och tycker om serien, oavsett ålder och var de bor någonstans. Har man inte själv varit med om situationerna som gänget i serien är med om, så har man garanterat en vän som har det. Och man har en granne som är som tråk-Ove, eller så har ens mamma det. Alltså det är det där, att man känner igen sig.

Skulle du vara nöjd med att bara fortsätta med komedier?

- Jag tror aldirg att jag kommer bli nöjd. Jag är en person som alltid vill någon annanstans än där jag är. Men jag skulle nog känna mig glad. Jag trivs väldigt bra i den här genren och med de här människorna jag får jobba med, och är otroligt tacksam för det.   

Det där med att aldrig vara nöjd tycks gå som en röd tråd. Hon berättar att hon har gått i terapi för sin prestationsångest, men att hon alltid tror att hon kommer att ha den kvar.

- Jag kan aldrig vara nöjd, jag vill alltid mer, vill alltid vara bäst. Jag vet egentligen inte var det kommer ifrån. Kanske beror det på att jag är så dålig på ursäkter, så om jag till exempel skulle komma för sent och någon frågar varför, då har jag ingen bra ursäkt. Så då ser jag till att alltid komma i tid istället. Och så är det med jobbet också. Det är bättre att prestera, att kunna sina repliker, vara där i tid och göra ett bra jobb, än att försöka förklara varför man inte gör det.

Ofta ställer man högre krav på sig själv än på någon annan ...

- Jo, så är det ju. I terapin sa de att Josephine, universum cirklar inte runt dig! Och det kändes jättehårt att höra, för då började jag ju tänka att gud, går jag verkligen runt och tror det? Men så här i efterhand så kan jag verkligen känna att nej, det är väl fan inte någon som bryr sig om vad jag gör eller säger, för människor har för mycket med sig själv. Och när man tänker så, så får man lite perspektiv, och det är jävligt skönt. Att tänka att gud, vad löjlig jag är. Men jag jobbar ständigt med det, att försöka bli bättre på att klappa mig själv på axeln och faktiskt säga att jag gjorde så gott jag kunde. Det är ju inte så attraktivt att hela tiden tycka att man är sämst.

Tror du att det är möjligt för dig att komma till en plats där du är nöjd och kan acceptera dig själv?

- Nej, jag kommer nog aldrig vara nöjd med mig själv och vad jag har presterat, däremot så kommer jag vara glad och tacksam att jag får göra vad jag gör. Så jag kommer vara lycklig, men att komma hem och känna att den här rollen gjorde jag så jävla bra, fy fan vad bra, rolig, snygg, intelligent och stark jag är ...Alltså, så kommer man ju aldrig känna. Det finns ingen som gör tror jag, inte ens de som är allt det där.

Den ständiga prestationsångesten gjorde sig påmind när det var dags att börja spela in den nya säsongen av Solsidan, och inte blev det lättare av att serien belönades med två Kristaller bara veckan innan inspelningarna satte igång - varav den ena för den prestigefyllda utmärkelsen Årets program.

- Jag sa i någon tidning att jag hade dödsångest inför den nya säsongen, och det fick jag ju äta upp. För det är ju faktiskt bara ett tv-program, liksom, och det är inte hela världen om folk inte gillar tvåan. Men de första scenerna vi spelade in var het fruktansvärda, jag höll på att börja grina. Det var som att jag inte hade någon timing, inte kom ihåg hur Mickan var och pratade, hur jag gjorde när jag spelade henne. Men så är det väl med alla jobb, att om man varit borta från det länge så tar det ett tag att hitta tillbaka.

Är det där någonting man alltid bär med sig i bakhuvudet, att hur tar jag det om folk hatar vad jag gör?

- Ja, så är det med varje produktion. Varje gång tänker jag att det här är nog sista rollen du får, Josephine, så se till att njuta som fan. Så tänker jag varje gång. Men det är ju sällan det...

Hoppas på det bästa, förbered dig för det värsta?

- Ja, precis! För länge sen, när jag precis började, då var det sjukt jobbigt om någon skrev något dåligt om en, eller om man fick en dålig recension. Men ju mer man jobbar i det här yrket desto mer förstår man att det inte är ofta det man gör blir en succé, om man säger så. Var femte grej du gör kanske blir bra, och de fyra andra skräp. Så är det bara. och även när man gör succé så är det alltid någon jävel som inte tycker om det. Så det är bara att tugga i sig; alla kommer inte tycka om en. Så är det med allt, inom alla yrken, och även privat.

Josephine fnissar lite och jag påpekar att visserligen, men det blir väl ändå lite mer uppenbart när det står i tidningarna varje gång någon tycker illa om en.

- Så klart det är så. Absolut. Men man får bara tänka bort det. Tänka att, vad fan, det är inte kärnfysik jag sysslar med här. Om någon inte tycker om mig i rutan så ja, det var synd för den personen, liksom, för jag ska vara med i tio avsnitt till! Man får försöka ta det med en klackspark.

Vi avslutar vår lunch, och Josephine fingrar eftertänksamt på en vacker ring på vänster ringfinger. Hennes kärlek Erik Zetterberg, som Josephine träffade strax före förra gången hon var på Plaza Kvinnas omslag, friade efter ett år och snart är det dags för paret att gifta sig.

- Det var väldigt oväntat faktiskt, men roligt. Vi hade pratat om det så där generellt, att vi ville gifta oss, men när han friade så trodde jag att han skämtade. Och det sa jag också, tydligen sju gånger. Att skojar du med mig? Skojar du med mig? Till slut fick han säga ta nu ringen, jag får blodstopp i benet! För han stod på knä ... Han är världens finaste!

Det romantiska frieriet ägde rum i Istanbul, en resa som Josephine hade gett honom i födelsedagspresent. Typiskt för hela deras förhållande, förstår jag - resandet är Josephines största passion och något de gärna gör tillsammans. De är relativt nyligen hemkomna från en något udda jorden runt-resa, där de besökte vänner i Hong Kong och Los Angeles, hälsade på Eriks mamma i Chile för att sedan avsluta med en härlig långsemester i Thailand.

- Vi var borta i ett halvår, det var först inte tänkt att vi skulle åka så länge men det liksom bara fylldes på och fylldes på. Det var jättekul, men jag kände att jag var tvungen att komma hem och jobba lite nu. Man blir lite koko i huvudet av att inte jobba i ett halvår. Men det var otroligt häfrigt att få göra den här resan, den kommer ta lång tid att smälta.

Hur går det med bröllopsplanerna då?

- Vi har planerat relativt mycket, men alltså, vi båda är så dåliga på det där. Vi sätter oss ner och säger, älskling, nu måste vi planera. Och så häller man upp var sitt glas vin, och tänker nu kör vi, nu planerar vi. Sen börjar man tänka, åh, vad gott det här vinet var ... Och så säger jag att jag skulle kunna tänkta mig att gifta mig i vitt. Bra! En sak bestämd, jag skriver ner det. Gifta oss i vitt ... Jag alltså, vi har fortfarande inte kommit fram till vad han ska ha på sig. Och så långt har vi kommit ungefär. Det går väldigt långsamt, vi håller fortfarande på att skära i lisotr och så, fundera över vem man ska bjuda.

Planerar ni att skaffa familj?

- Ja, vi vill båda jättegärna ha barn. Snart. Men det är svårt med karriären, gud, tänk om alla glömmer bort mig när jag är gravid? Ska man våga? Men vi vill ha en stor familj, så det är väl lika bra att sätta igång snart!

Josephine slår ihop händerna och reser sig från soffan. Det är dags för några avslutande bilder, och hon byter oblygt om och placerar sig framför kameran igen. Osäkerheten hon nyss pratat om syns inte det minsta; prestationsångesten och självmedvetenheten är plötsligt effektivt gömda, inte bara under ett lager av hösttrendig päls, utan framförallt under en mur av humor, självironi och självdistans. Till de suggestiva tonerna av Tje Knifes Epochs rör hon sig säkert framför linsen, och om man inte visste bättre skulle man nästan kunna tro att hon trivdes i strålkastarljuset. Men så tar hon en paus, går fram till fotografen för att titta på bilderna i kameran, och utbrister:

- Bilderna blir ju jättefina, det är bara sig själv man inte är så nöjd med som vanligt.

Hon gör en grimas och jag inser plötsligt vad det är som gör Josephine så lätt att tycka om. igenkänningsfaktorn. hon må vara vacker som få, är roligare än så, men kämpar med samma mentala hinder som alla vi andra. Jag är övertygad om att det går att ta sig över, och av hennes framgångar att döma tycks världen redan ha insett vilken fantastisk tjej Josephine är. Det är bara att hoppas att hon snart själv gör det också...