Nu när jag har läst ut CHIC nummer 7 (25 Mars) 2o1o, kom jag till den här artikeln med Maria Montazami. Hon är min, liksom andras, favorit i Svenska Hollywoodfruar. Jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa om henne i artikeln.

När vår favoritfru i Hollywood, Maria Montazami besökte Sverige bokade vi så klart in en dejt. Och fick både tränings-, inrednings- och äktenskapsråd.

Artikeln är skriven av Emilie Cederquist.

Som tonåring lämnade Maria Montazami det svenska småstadslivet för den amerikanska drömmen. Trots att hon har råd att spendera dyra pengar på allt från kuddar till läppstift så fortsätter hon att vara sig själv. Många har en bild av Maria efter "Svenska Hollywoodfruar" och hon är precis så där glad och vänlig i verkligheten.

Anna Anka gör folk upprörda och du är den som alla älskar. Hur känns det att ha blivit folkkär?

- Jag är jätteglad och tacksam för att folk tycker om mig, det betyder att folk ser mig som jag vill bli sedd, som mig själv. Man kan leva ett Hollywoodliv men ändå vara väldigt jordnära och svensk i hjärtat.

Det ryktas att du ska köpa hus i Helsingborg...

- Ja, det stämmer. Vi har en mäklare som letar för fullt. Det är svårt att hitta ett hus när man bor så långt borta, vi vill gå in och se hur det är. Jag tror att vi kommer att hyra och så fortsätter vi leta när vi är hemma i sommar.

Hur gör du för att hålla dig i form?

- Jag tycker att jag är jätteoformad just nu. Jag är tjock, otränad och har fläskiga armar. Under tiden vi har spelat in och jag inte har tränat så har jag nästan svultiti ihjäl för att gå ner i vikt. Men snart ska jag träna upp mig. Jag älskar step-aerobics med krävande musik så att det bara dånar i öronen.

Maria är fyrabarnsmamma och säger att det är ett heltidsjobb att vara hemmafru.

- Min familj och barnen är det absolut viktigaste. Läxor, att de ser fina och ordentliga ut när det går till skolan, att de inte har smutsiga naglar och att deras väskor är ordentligt packade, det är jag ganska hård på.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

- Jag gör som alla andra, diskar och plockar undan. Fast vi har städhjälp, poolskötare och trädgårdsmästare så måste jag ändå kolla att allting är okej, för jag är noggrann och vill att det ska vara fint. Jag älskar att luncha med kompisar, vi har alltid fredagslunch. Vi går och äter sushi och dricker vin och sedan brukar vi handla något kul.

Hur mycket shoppar du för i månaden?

- Flera tusen dollar, men exakt vet jag inte. Jag handlar till barnen och har tre flickor, ni kan ju tänka er.

Vilket var ditt senaste inköp?

- Det senaste jag köpte precis innan jag åkte till Sverige var ett jättefint täcke som kostade 445o kronor och det tycker jag är lite dyrt, så det har jag absolut inte sagt till min man.

Har du mer egna pengar nu när du är med i "Svenska Hollywoodfruar"?

- Vi har våra pengar tillsammans förutom att jag har mina sparpengar, som bara jag håller på med. Kamran betalar ju allt, men med mina egna pengar har jag faktiskt börja spendera mer på mig själv. Jag köpte det här Chanel-halsbandet för 119oo kronor.

Hur mycket pengar lägger du på ditt utseende?

- Jag köper skönhetsprodukter, krämer och så. Men att gå på skönhetsbehandlingar dag ut och dag in, det gör jag absolut inte. Jag har aldrig varit mycket för att gå på spa eller fjanta omkring med porlande musik, det har jag ingen ro för. Men jag tar botox för den här rynkan i pannan och that´s it.

Vad tycker du om andra typer av skönhetsoperationer?

- Jag tycker att det är ganska fult. Det är jättefult när man apar upp sig här vid kinderna och blir så där jättestor. Jag gillar inte den stilen. Det ska vara lite söta rynkor. Jag har tittat på min mamma och hon är jättesöt så jag tror att jag kommer bli okej, det blir nog inte sä där jätterynkigt för min del.

Hur skulle du beskriva din stil?

- Du skulle aldrig se mig i Chanel-dräkt. Jag älskar att ha ett vitt linne med en snygg behå som sticker fram, slitna jeans, rufsigt hår och jättedyra skor, jättedyra solglasögon och en jättedyr väska. Låter inte det snyggt?

Maria träffade sin man Kamran för 22 år sedan när hon sökte jobb på en restaurang där han var manager. Efter tio minuter anställde han henne och sedan dess har det varit de två.

Ni har snart varit gifta i 2o år, hur får nu äktenskapet att fungera?

- Han är från Iran och jag är svensk, du kan ju tänka dig vilken skillnad. Men vi har samma tänk när det gäller uppfostran och vi har mycket gemensamt. Kamran praktiserar inte sin religion och har inte tvingat mig att byta. Vi respekterar varandra. När han kommer hem från jobbet är det inget skrik och gap och alla läxor är gjorda. Jag är alltid snäll och lagar mat. Han älskar min mat och allt som är svenskt. Kamran är jättestilig och snäll och rolig. Vi går ut tillsammans, vi går inte ut och super och är otrogna, sådant där håller vi inte på med.

Är du fortfarande lika kär?

- Kära? Vi är mer än kära! This is it. Det är jättekul när man har kommit till den åldern då man inte behöver vara orolig utan bara vet att det är han och jag. Vi umgås med våra vänner och skrattar mycket tillsammans. Jag älskar att vakna upp brevid Kamran och känna "wow, vilken tur jag har haft som fått ett lyckligt liv"...

Idag var det riktigt skönt att sluta halv ett kände jag =) Har vart lite övertrött och skrattat åt ingenting hela dagen idag faktiskt.. Heeeelt väck i skallen! Så på ett sätt var det skönt att sluta tidigt annars är det segt att bara jobba så få timmar, men mest för att det har vart så FINT väder idag också.

Däremot har det blåst lite och jag har tyckt att det har vart lite kallt emellanåt. Har njutit på min rast som jag hade, och då var det ännu skönare vid tio på morgonen och sen har jag suttit på min balkong!

Skickade ett sms till S., och frågade om hon ville ta en powerwalk så då gjorde vi det och vi gick våran gamla vanliga runda - Hälsoslingan! Vi gick rundan på en timme och tjugofem minuter. Skönt att gå ut och gå lite efter tre dagars jobbande, och efter två kvällar - underbart skönt får jag säga!

Nu är jag däremot riktigt, riktigt seg och jag fryser lite.. Ska slappa och läsa lite! Ni får ha en fortsatt trevlig onsdags kväll folks! Tjing tjong!

Idag är det ju fint väder ute så då passar det bra att använda kjol, precis som jag gjorde igår. Fick dock ha på mig mina tights imorse när jag skulle till jobbet, men dem rök av sen när jag kom hem.. Så här ser jag ut idag alltså.

* Blus, Ginatricot.

* Jeanskjol, Vero Moda.

* Tights, Ginatricot.

* Ballerinaskor, H&M- NYA!

Min träningsvärk sen i söndags håller i sig och den är nog lite jobbigare idag än vad den var igår.. Smällar man får ta! Har powerwalkat till och från jobbet idag, och det var verkligen helt jävla underbart   Solen har skinit och himlen har vart blå med några få, få moln annars underbart väder! HÄRLIGT!! Värmen stannar imorgon också i alla fall och torsdag var nog helt okej också! Jävligt skönt det då det är min enda lediga dag denna veckan.

När jag höll på att fixa maten tidigare idag ringde det på dörren, och det var en från Hyresgästföreningen så nu har jag gått med där. Det var som jag sa till honom att det bara inte har blivit av att jag har gått med där.

Man hinner inte göra så mycket på dagarna när man ska iväg och jobba, men det var skönt att gå till och från jobbet idag så jag kunde njuta lite längre av solen och värmen som kommit tillbaka =)

Nej, nu ska jag se lite på teven innan jag ska lägga mig och sova! God natt på Er! Tjing tjong folks!

Nu har jag suttit och kollat igenom Plaza Kvinnas April nummer 2o1o, för att se om det fanns något i tidningen som jag ville ha. Jag har hittat några produkter och det är lite blandat.

Detta hittade jag i Plaza Kvinnas April nummer 2o1o:

* Nattlinne Lindex, 299 kronor- VILL HA! Tycker att detta är så himla fint! Lindex hakar på den vågade trenden och lanserar nu kollektionen Slip Shop med romantiska underklänningar i satin och chiffong som passar lika bra som ett bärbart plagg på kontoret som under dina kläder!

* Shortsdräkt H&M, 299 kronor- VILL HA! Tycker att denna ser så skön ut, och dessutom är den snygg!

* Elizabeth Arden Ceramide Cream Blush, 33o kronor- Vill du uppnå rosiga kinder som är vårens hetaste trend så är detta det ultimata rouget. Applicera mitt på kinden som en sista touch. Rouget har en mjukt rosa nyans med lagom skimmer som ger fin finish och naturlig lyster. Lätt att få jämnt och passar alla hudtoner!

* Dior Long Wearing Nail Laquer Vernis, 235 kronor/styck- VILL HA det rosa! Lättaplicerat och hållbart lack som ger en jämn, fint glansig yta med minimal ansträngning. Ett plus för den diskret läckra färgen som är het, hetare och hetast i vår!

* Dior One Essential, 11oo kronor- Hudvårdsprodukter som appliceras före alla andra hudvårdsprodukter (det vill säga serum och cremer) tycks bli en trend att räkna med; först kom Lancômes Genefique och nu lanseras Dior One Essential. Genom att eliminera toxiner, aktivera cellernas återuppbyggnad och reparera huden ska serumet både öka och förlänga din vanliga hudvårdregims effekter. Värt att testa, men smakar det så kostar det! 

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas April nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om Brasilien en modets kärlekshistoria. Brasilien är ett land som bara blir starkare och starkare inom ekonomin, men även inom mode. Jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa i artikeln.

Det är fotografen Mario Testinos bok om Rio de Janeiro och uttrycksfulla färger i modehusens kollektioner. Det är stylister som åker skottspole till vackra städer och stränder för att plåta modereportage. Och det är Isabeli, Caroline och Raquel på modebiblars omslag. I år pekar alla tecken åt samma geografiska riktning - Brasilien.

Artikeln är skriven av Charlotta Rudarp Berggren.

"Ett Fantasiland" kallade Donatella sin vår/sommar-kollektion för Versace. Det var en kollektion fylld av glada, varma färger, tighta fodral och kortkorta kjolar. Under ledorden sex och glamour glittrade och gnistrade det om ersaces catwalkparad. Sex och glamour är också två ord som ofta nämns i samma andetag som Brasilien. Och visst har de mycket gemensamt, modevärlden och landet som är berömt för sin karneval och strandkultur. I år är förälskelsen mellan Brasilien och modevärlden i sin fulla blom. Med två modeveckor,en berömd karneval och en växande grupp av inhemska modedesigners, är Brasilien på god väg att ta sin plats som ett modeland att räkna med.

- Det finns en värme, en sensualitet och en färgprakt som är unik för Brasilien. Det är det som tilltalar modevärlden, säger Everton Barreiro, brasiliansk trendanalytiker.

Men det är inte bara på hemmaplan som Brasilien har ett inflytande i modevärlden. I New York har Carlos Miele och Alexandre Herchcovitch etablerat sig, om väl inom olika stilhörn. Miele, som visat i New York sedan 2oo3, har blivit känd för sina sexiga, tighta klänningar, levande, klara färgskala och läckra aftonklänningar. Det var något han visade prov på i sin vår/sommar-kollektion som presenterades till toner av samba. Med bilder av Rio tryckta på plagg, blomapplikationer, karnevalfärger, och långa flytande klänningar i akvamarin, lila, orange och ros var Mieles kollektion en symfoni av allt som visuellt utgör Brasilien. Herchcovitch spelade med amerikanska fotbollsreferenser. Kollektionen, som visades i Sao Paulo innan den sedan repriserades under New Yorks modevecka, representerade väl den lekfullhet som Herchcovitch kommit att bli synonym med. Den visades också på den skräddarskicklighet han besitter. Hans kollektion i glada färger var i rak linje till Brasilien, men med en hög trendkänsla. Den uppblåsta axeln fanns med, de sportigt tighta byxorna och känslan av en urban krigarkvinna som sedan dök upp på inflytelserika Balenciagas visning i Paris. Nog för att det finns uppenbara element av Brasilien i Herchcovitch design, men det är numera väl kombinerat med det amerikanskt sportiga.

Tredje mest välkände exil-brasse i New York är Calvin Kleins chefsdesigner Francisco Costa. Costa kan tyckas som en perfekt matchning för Calvin Klein, en designer som gjorde sig känd för sin minimalism, sexighet och sina nästintill arkitektoniskt skurna plagg. och det är just i denna anda Costa drivit modehuset framåt. Sensuell och sexig modedesign lär inte ha varit främmande för Costa som innan Calvin Klein jobbade ihop med Tom Ford på Gucci. Sin känsla för arkitektoniska former och minimalism men även en sexighet, plockar Costa från sitt hemland. Oscar Niemeyer, den modernistiske arkitekten som kanske är mest känd för att ha ritat Brasiliens huvudstad Brasilia och FN:s huvudbyggnad i New York, känns lätt igen i Calvin Klein-kollektionerna signerade Costa. Det är skulptur, minimalistiskt, men samtidigt feminint sensuella kurvor - precis som i Niemyers byggnader.

Det går inte att prata om Brasilien som modeland utan att nämna just feminina, sensuella kurvor. Gisele Bündchen, som trots 199o-talets supermodellers återkomst på scenen, får anses vara vår tids supermodell, förkroppsligar den brasilianska amazonkvinnan. Enligt Forbes är hon den bäst betalda modellen, men hon har också fler strängar på sin lyra. Du kan gå runt med hennes kollektion av sandaler på fötterna, Ipanema Gisele Bündchen. Du kan också bo på Giseles hotell Palladium Excutive i södra Brasilien och hon syns i en biroll i modefilmen Djävulen bär Prada från 2oo6.

Men det svänger om fler brasilianska modeller än Gisele. Caroline Trentini är en favorit hos amerikanska Vouge och syns ständigt på dess sidor, det gör även Raquel Zimmermann som haft en enorm framgång med kampanjer för Louis Vuitton, Prada, Lanvin och Balenciaga. Isabeli Fontana, Bruna Tenorio, Ana Beatriz Barros och Jeisa Chiminazzo är stapelvaror på modeveckornas catwalks.

Och på Brasiliens inhemska modeveckor. Där är det två städer som slåss om tronen: Sao Paulo och Rio de Janeiro. Sao Paulos modevecka är den största, och den som drar mest internationell press. Och det är inte helt otippat att det är Sao Paulo som leder modeindustrin i Brasilien. Industristaden har haft mer än ett finger med i spelet vad gäller att driva landets ekonomi framåt. En växande ekonomi som gett Brasiliens modescen plats att växa. Och de har stått på relativt stadig grund även när finanskrisen skakat om världen. Brasilien var ett av de länder som var sist in och först ut ur den globala krisen. Landets ekonomi växer med fem procent per år och det lär enligt rapporter öka de kommande åren, när Brasilien ökar sin handel med olja och andra naturresurser. Det gissas, att efter 2o14 kommer Brasilien att vara världens femte största ekonomi, och år 2o25 säger samma beräkningar att Sao Paulo kommer ha klivit upp som världens femte rikaste stad.

- Sao Paulo är mer som en industristad än som en genuint brasiliansk stad. Men det är trots allt där som makten ligger vad gäller brasiliansk modeindustri, säger Everton Barreiro.

Men det krävs såklart, förutom finansiellt stöd, en annan komponent för att skapa en modescen. Den stavas kreativitet, och den hittas i Rio de Janeiro. Den brasilianska skådespelerskan Regina Case skriver en inledningshyllning till fotografen Mario Testinos nyligen utgivna bok Mario de Janeiro Testino. Den är ett utmärkt bevis på att Sao Paulo må stå för industrisidan i den brasilianska modevärlden, men det förföriska Rio de Janeiro står definitivt för inspirationen. Och det är gott om bekanta ansikten som dyker upp. Gisele Bündchen är på omslaget av boken och på ett flertal sidor inuti, modellerna Isabeli Fontana och Fernanda Tavares likaså. De får samsas om utrymmet med vackra pojkar med perfekta sexpack och speedos. Bikinis i olika små, och ännu mindre, varianter visar Testinos bok exempel på.

Badkläder, som får anses vara det plagg som vi mest förknippar Brasilien med, är också det som det läggs mest vikt på under Rio de Janeiros modevecka. Störst på badmode är Rosa Cha, som från och med förra säsongen designas av Alexandre Herchcovitch. Han uppdaterade märkets look med sliten denim och vardagsplagg, men förstås med en lika stor dos sexiga badkläder i färg och med prickiga mönster. Rosa Cha är ett väl etablerat märke, men det kommer ständigt nya uppstickare som vill vara med i strandlekarna i Rio. Hyllad under förra Rios modevecka var nykomlingen Luiza Binadiman som med sina moderna, bondags-liknande badplagg vann modepressens hjärtan.

På ett mer abstrakt plan så ekade Brasilien världen runt i modehuvudstädernas vår/sommar-visningar. Copacabanas berömda mosaiker dök upp på en klänning hos Versace. Diane von Furstenbergs kollektion gick i klar färgskala och lager på lager som i mer traditionell sydamerikansk klädsel. Och Marc Jacobs tog inspiration från det briserande landet både till sitt synonyma märke och för Louis Vuitton i form av mönster och detaljer som träarmband och tofsar på skor. Från dem kan man ta handfasta råd för att injicera en bit Brasilien i garderoben i sommar och till hösten.

Men brasilianskt mode är mer än så. Francisco Costa summerade det allra bäst i en intevju med amerikanska magasinet W när han sa: "Brasilien är inte vad du ser, utan vad du känner"...

Vilken kväll jag har haft på jobbet.. Och med detta menat är inte helt positivt! Jag känner mig helt jävla slut i hövvet och i kroppen.. Riktigt seg är jag och sängen väntar på mig!

Skönt att jag kan sova länge imorgon också då jag börjar samma tid som idag. Bara hoppas att jag vaknar på rätt sida imorgon vilket jag inte hade gjort idag..

Pratade med chefen angående den sista helgen på sommarschemat hon hade glömt att lägga in mig på jobb där eftersom det är min "jobb helg". Tyckte väl att det var lite väl få timmar i augusti månad och det var tur att jag såg det nu, och inte senare då jag kanske hade gjort något annat den helgen annars!

Nä nu ska jag sova är så förbannat jävla trött nu, och träningsvärk har jag också efter igår! God natt på Er folks! Tjing tjong! 

Nu när jag har läst ut Plaza Kvinnas April nummer 2o1o, kom jag till den här artikeln som handlade om barnfri eller barnlös. Detta var väldigt intressant att läsa om, tyckte jag, så jag tänkte skriva ner vad jag kunde läsa om i artikeln.

Att valet mellan att skaffa barn eller inte borde vara varje kvinnas privilegium är en självklarhet för de flesta - i teorin. Ändå tar sig många rätten att ifrågasätta barnfria kvinnors livsval. Barn och familj är en väg till lycka för många, men det är knappast den enda vägen. Så, är det inte dags att sluta upp med barnhetsen - en gång för alla?

Artikeln är skriven av Charlotta Jakobsson.

Det är 2o1o och livet är fullt av valmöjligheter. Vill jag vidareutbilda mig eller jobba mig fram? Frilansa eller satsa på tryggheten med en fast anställning? Köpa bostadsrätt eller backpacka mig genom världen? Gifta mig, "bara" vara sambo eller kanske njuta av singellivet? Leva med en kvinna eller en man? Pensionsspara eller bränna varenda öre jag tjänar? Från det lilla i livet till det stora har vår generation av kvinnor vuxit upp med vetskapen om att vi styr våra egna liv, och även om folk (tänk föräldrar, syskon, vänner) garanterat kommer att ha åsikter brukar de yttra sig som försiktiga råd, snarare än försök till regelrätt påverkan.

Förutom på en punkt. Är du kvinna och över, säg, 25 år, så kommer frågan oundvikligen att dyka upp. När är det dags för dig att skaffa barn? Inte om - När!

Vi lever i ett barncentrerat samhälle där nyblivna mammor (vissa, inte alla = missionerar för att barn är meningen med livet och om du inte har några så kan du inte förstå; där Facebookuppdateringar om diverse vänners knoddar har blivit vardagsmat. Ändå är det långt ifrån självklart att alla skaffar barn.

Man kan dela upp barnlöshet i frivillig och ofrivillig, alltså att inte vilja respektive att inte kunna få barn eller att tvingas vänta allt längre för att den rätte inte har dykt upp. Sedan 197o-talet har genomsnittsåldern för förstagångsföderskor höjts, från 24 år till 29 år 2oo8. Allt fler väntar så långt som upp emot 4o-årsåldern, och just att vi väntar längre med att skaffa barn är en starkt bidragande faktor till varför en del förblir ofrivilligt barnlösa.

Men det finns också många kvinnor som väljer att inte skaffa barn, något som omgivningen ofta ställer sig frågande till. I Statistiska centralbyråns demografiska rapport Barn eller inte? (2oo9:2) tillfrågades 7ooo kvinnor och män i barnafödande ålder om sina attityder till barnafödande och barnlöshet. Av dem som var under 34 år svarade fem procent att de inte vill ha barn, och i åldersgrupperna 34-4o för kvinnor och 36-44 för män var det cirka 2o respektive 25 procent som inte ville ha barn.

Så många att valet inte borde ses som udda, kan tyckas.

Kristina Engwall är historiker och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Sedan 2oo5 arbetar hon med ett forskningsprojekt om frivillig barnlöshet. Kvinnorna hon intervjuar tillhör två generationer, en grupp är kring 4o år gamla och en är kring 6o år gamla, för att kunna se skillnader och förändringar över tid.

- Det är få av våra familjeformer som är helt nya, vad som har hänt är istället att det skett en förändring i lagstiftning och i attityder, det finns en ökad acceptans för fler olika familjeformer. Och då kan man ju tänka att det skulle vara enklare nu att vara öppen och säga att man väljer att leva utan barn. Samtidigt är det så att i Sverige idag så får de allra flesta kvinnor barn. Sett ur ett historiskt persepktiv så blir det mer och mer udda att inte skaffa barn, man avviker mer. Det hänger bland annat ihop med att man kan hjälpa många fler ofrivilligt barnlösa, och i och med att man kan hjälpa så pass många så blir det ännu mer konstigt med dem som inte vill ha barn.

I Kristina Engwalls arbete har det visat sig att kvinnorna i den yngre generationen känner sig mer ifrågasatta.

- De äldre kvinnorna har nästan inte fått frågan varför de inte har barn. Men många av de barnfria idag känner sig ifrågasatta, och möts ofta av en sorts omtanke från omgivningen i stil med "du skulle ju bli en så bra mamma" och "tänk om du ångrar dig senare". Kvinnorna som blir ifrågasatta upplever det dock inte som omtanke utan ofta som tjat och kritik.

Kristina Engvall påpekar att många barnfria själva blir förvånade över att deras beslut väcker en sådan uppmärksamhet.

- För dem är det ett privat beslut; de kritiserar inte alla andra som väljer att skaffa barn. Det finns liksom inget missionerande över att ingen ska skaffa barn, men de upplever att många föräldrar tar det som att de kritiserar deras val att skaffa barn.

Enligt Kristina Engwall finns det många anledningatrtill varför beslutet att inte skaffa barn kan vara så provocerande. Den samhälleliga normen säger att om man lever i ett heterosexuellt förhållande en längre tid, kanske gifter sig, har fasta jobb och en ordnad livssituation, då är barn det naturliga nästa steget. Det är då självklart att många, enligt henne, inte ens funderar över valet. Tills det kommer argument som att barn är meningen med livet, och att fortplantning är naturligt och om ingen skaffade barn så skulle människosläktet dö ut. Det råder det dock knappast någon risk för.

- Hos kvinnor finns det också en föreställning om att alla har en inre längtan efter att skaffa barn. Och att man blir en riktig kvinna, en vuxen kvinna genom att bli mamma. Det fascinerar mig att både kvinnor och män liksom går och väntar på en biologisk längtan efter att skaffa barn. Och när den inte kommer så kan det förvåna dem, de tycker att de skiljer sig från andra genom att inte känna något biologiskt behov av att skaffa barn.

Och även om Kristina Engwall är övertygad om att det främst är välvilja som ligger bakom omgivningens ifrågasättande, så är det naivt att tro att det bara finns en väg till lycka i livet. Det skulle betyda att stora grupper av kvinnor; dels de som inte kan få barn, dels den ökande grupp kvinnor som inte hittat en man som de vill dela livet med, och ha barn med, skulle vara dömda till evig olycka. Och så är det naturligtvis inte, men för den som har svårt att bli gravid, eller som vill ha barn men inte hittat den rätta pappan till barnet, kan omgivningens påtryckningar upplevas som lika påfrestande som problemet i sig.

Den samhälleliga utvecklingen i fråga om attityd till barnlöshet kan verka paradoxal. Å ena sidan tycks den frivilliga barnlösheten i västvärlden öka, å andra sidan anpassas samhället allt med för att främja barnafödande. Lagstiftning, bidrag och obligatorisk pappaledighet är några exempel på sociala åtgärder som ska underlätta för kvinnor att kombinera föräldraskap med utbildning och karriär. Allt fler ofrivilligt barnlösa får också hjälp genom provrörsbefruktning, IVF. Antalet assisterade befruktningar har ökat konstant sedan 1991 och idag har cirka tre procent av alla som får barn fått hjälp genom provrörsbefruktning.

Just den förskjutna synen på vad som är privat är en orsak till ifrågasättandet av kvinnor som väljer bort barn, tror Kristina.

- Det här med barnafödande hör ju ihop med sexualitet och det frågade man inte om förr i tiden. Eller så utgick man bara från att de som inte hade barn inte kunde få barn.

Men samtidigt som öppenheten nu verkar leda till ett fritt ifrågasättande av andra människors val är den ändå positiv. Ju mer vi diskuterar våra livsval och ju fler vägar till lycka som blir accepterade; desto större är chansen att varje person kan hitta sitt eget sätt; och desto mindre blir risken att vi tar beslut som är baserade på vad omgivningen och normerna säger snarare än vad våra hjärtan vill. Det är 2o1o, livet är fullt av valmöjligheter och den samhälleliga normerna borde rimligtvis omfamna alla, oavsett vilka av dessa möjligheter vi väljer att satsa på.

Så, alla mer eller mindre nyblivna mammor; gläd er åt era livsval, älska era barn och prioritera dem högst; men ta inte för givet att din väg i livet är önskvärd, eller ens möjlig, för alla...